Paret renoverade nästan hela 1970-talshuset

Av Mai Eckhoff Morseth och Krista Elvheim (Styling) Foto Filippa Tredal

När arkitekten Linn-Heidi skulle renovera 1970-talshuset var målet ett helt cirkulärt projekt. Detta har hon och maken Martin rott iland med hjälp av hemmabyggen, återbruk och naturmaterial som håller för både stilsvängningar och slitage.

När arkitekt Linn-Heidi Halvorsen och maken Martin köpte sitt 1970-tals radhus 2020 behövde två av de tre våningarna renoveras. För de nya ägarna var det dock aldrig på tal att slänga ut fungerande fullt lösningar och köpa nya och trendiga saker. I huvudsak var allt som köptes in begagnat, och fokus överlag har legat på hållbara och miljövänliga ytor och material.

– Det var viktigt för oss att välja lösningar som är robusta nog att stå emot tidens tand, som håller för slitage och står sig designmässigt, säger Linn-Heidi.

När de varit tvungna att skaffa helt nytt, har valet fallit på naturmaterial som massivt trä och sten.

– Det är material som passar i ett cirkulärt tänk, och som vi hoppas ska hålla hela husets livstid, säger Linn-Heidi.

På nedervåningen har paret till exempel lagt rejäla Dinesen-golv, medan trägolven på övervåningen putsades upp. Stommarna i det befintliga Ikea-köket behölls, det var bara planlösningen som ändrades något och nya fronter snickrades av dem själva.

– Jag tycker man måste omge dig med det som är bra för dig, sånt som är rent, naturligt och ärligt och ger livskvalitet, säger Linn-Heidi.

LÄS ÄVEN: Charlotte och Mark renoverade villa från 1925: ”Huset behövde verkligen omsorg”

Den knallröda soffan ”Mariposa” från Vitra var ett impulsköp när Linn-Heidi och Martin flyttade ihop för första gången. Stolen är från fyndhörnan på Ikea och bordet är ett begagnatköpa. På väggen hänger ett Savio-tryck som är arvegods, konst av Andreas Edvard Disen och second hand-fynd av okänt ursprung.

Matstolarna från 1960-talet är ur serien ”Futurum” av Adolf Relling, köpta på auktion. Børge Mogensens bord ”Shaker” köptes på Blocket, taklampan är från Vitra.

Här bor: Linn-Heidi Halvorsen och Martin Berger med Nikki, 8, Olly, 4. Jobbar som: Linn-Heidi är arkitekt och Martin är handledare. Huset:Kedjehus i Oslo på 150 kvm 1970-talet. Instagram: @marmorogballonger

Pianot är ett Blocketfynd till glädje för Martin som är musiker i botten. Lampan ”Gatto” är från Flos, stolen ”Myran” är från en antikbutik. Fotografiet är av Charlie Fjätström.

När familjen flyttade in rev de en gammal eldstad som lämnade ett tomrum. Linn-Heidi ritade själv den fina förvaringen för ved och leksaker, som även knyter ihop det öppna köket och vardagsrummet. Bilden på bänken, ”Take me in”, är av Anastína Eyjólfsdóttir.

När det var dags för att renovera badrummet satte Linn-Heidi och Martin upp som mål att detta skulle bli ett hundra procent cirkulärt projekt. Och även om det var svårt, så lyckades de nästan.

– Vi kom ändå långt, säger Linn-Heidi. Golvet består plattor som köptes begagnade från en privatperson, och tvättstället är också återbruk. Blandaren fanns ursprungligen i en offentlig byggnad, som fick byta till beröringsfri lösningar under pandemin.

LÄS ÄVEN: Familjen renoverade badrummet med enkla medel – kika in!

Återbruk i alla rum

Hon berättar vidare att den vackra marmorskivan är från självaste Nationalmuseum, och att dusch, badkar, toalett och spolknapp har fyndats nya på Blocket och som lagts ut av personer som av en eller annan anledning inte kunnat utnyttja bytesrätten. Stommar och skåp har Martin byggt själv. Bara väggkaklet är nytt.

– Efter många månaders letande och googlande var jag tvungen att inse att om terrakottagolvet skulle fungera så var jag tvungen att köra på nya väggplattor. Designen måste hålla ihop stilmässigt, i många år.

Det råder ingen tvekan om att klimatkloka renoveringar kräver lite extra tålamod.

– Att samla material för att se att det matchar och funkar som helhet tar lång tid, säger Linn-Heidi. Du behöver både tålamod och förvaringsutrymme.

Skåpstommarna till Ikeaköket som fanns när familjen tog över, har behållits men flyttats lite. Martin har själv gjort nya fronter av plywoodskivor i björk, behandlade med hårdvaxolja.

Köket har fått en ny bänkskiva i slitstarkt, prisvärt och miljövänligt linoleum.

Kaklet över vask och arbetsbänk i köket är från Vitra, men taklamporna är gamla. De hittades på gården där Martin är född, och är troligen från tidigt 1900-tal.

Trappan var vid inflytt klädd i laminat med vita golvlister på varje steg. Det tog 20 timmar att slipa ner lager av lim och färg, men till slut kom det fina träet fram. Sen målades den rosa för att ge energi, enligt Linn-Heidis devis.

Till de vuxnas frustration men barnens glädje, levde familjen till exempel med ett badkar ståendes i vardagsrummet under en längre period. Men just tiden kan också vara en resurs, tror Linn-Heidi.

– Då får man chansen att göra genomtänkta och bra val. Det finns till exempel inget jag skulle ändra på i badrummet! Det är mitt favoritrum, och jag tror att det är just för att jag hade så mycket tid att tänka på hur jag verkligen ville ha det.

Hållbart ansvar

Hon påminner också om att hållbarhet inte bara handlar om att köpa begagnat:

– Det handlar också om byggsätt, vilka lösningar och detaljer man väljer – och att det man väljer också kan tas ner och återanvändas på nya och annorlunda sätt. Om det inte går att återanvända måste det åtminstone kunna återvinnas och inte bli farligt avfall om det en dag måste rivas.

Ord som hållbarhet, cirkulärt, och klimatvänligt är ord som länge hade något trist över sig tycker Linn-Heidi. Detta är på väg att förändras och allt fler av oss blir medvetna om de möjligheter och ansvar vi har.

– Cirkulär ekonomi är faktiskt det som behövs för att nå klimatmålen. Det betyder att vi alla måste vara mycket medvetna om de val vi gör, även hemma.

Medan första våningen går i en palett av ljusa färger syns mer kulör i sovrummen. Här är väggen målad med kritfärg ”Rakle” från Gjøco. Taklampan är från Vitra, överkastet från Granit, sängbordet från Aytm och sängkläderna från Kid Interiør.

Ollys säng är från Ikea, men köpt begagnad. För att göra den lite mer barnvänlig har den försetts med en träplatta som mamma har dekorerat. Lampan är från Clas Ohlsson, begagnad sänghimmel från Sebra.

Garderoben i hallen är gjord av rester från golvet, i massiv douglasgran från Dinesen. Klädstången är helt enkelt ett före detta kvastskaft.

I badrummet var målet en helt cirkulär renovering. Det gick nästan. Terrakottagolvet, tvättstället, blandaren, bänkskivan, duschen, toaletten och spolknappen är alla köpta begagnade. Bara väggkaklet från Vitra är nytt.

Martin har byggt kommoden själv i björk-plywood. Snedtaket över badkaret ger fint ljusinsläpp.

Samma material som i köksluckorna användes i badrummet, nämligen plywood i björk som behandlats med hårdvaxolja.

LÄS ÄVEN: Erika Åberg har renoverat sitt drömhus: ”Här sitter kärleken i väggarna”

Linn-Heidis klimatkloka tips

1. Ta hand om dina saker. Det mest hållbara du kan göra är faktiskt att göra ingenting med dem, men här måste du hitta en balans. Ta hand om det som redan är byggt och underhåll så att bostaden håller så länge som möjligt. Ibland kräver det större uppgraderingar, andra gånger räcker det med att byta ut en trasig ruta.

2. Gör medvetna och välgrundade val. Läs på om materialen du funderar på att använda. Vi har blivit ganska bra på att tänka hållbarhet när vi handlar kläder, men vi måste tänka på samma sätt kring renovering och inredning. Välj naturmaterial som är lätta att återanvända eller återvinna om de en dag ska bytas ut.

3. Det bästa är att köpa begagnat. Om du köper nytt, tänk på livscykeln på det du köper!

4. Gör val som är för dig själv, och på lång sikt. Ta reda på vad du verkligen gillar och ägna mycket tid åt att välja.