Att köpa en lägenhet utan att ha sett den kan kännas som ett vågspel, men för Amanda och Paul blev det en fullträff. Den ljusa sekelskifteslägenheten, nu fylld av konst, antikviteter och återbruk, har blivit ett inspirerande hem med egen stil.
Mitt i centrala Göteborg ligger Amanda och Pauls magnifika lägenhet. Den generösa takhöjden, de vackra takstrukturerna och de eleganta dubbeldörrarna som binder ihop de olika rummen, skapar en luftig känsla trots att hemmet är väl fyllt av konst, vackra föremål och textilier.
Efter dryga trettio år i USA kändes det rätt att söka sig tillbaka till Amandas rötter i Sverige. Paret bodde först i en lägenhet på Kungshöjd, men efter fyra år kände de att den var för liten – särskilt eftersom Amanda, som är konstnär, driver sin studio hemifrån i sina tre olika hem (USA, Sverige och Spanien).
– Vi köpte lägenheten osedd i maj 2024. Det kan kanske låta lite vårdslöst och underligt för vissa, men om man har gjort sin läxa, besökt och undersökt marknaden, känns det inte alls farligt. Lägenheten vi bodde i tidigare på Kungshöjd köpte vi också osedd – liksom vårt nya hem i Spanien, där Amandas tredje studio just nu är ett pågående projekt, berättar paret.
– Paul och jag har under årens gång finslipat vår metod för att lära känna olika områden i olika länder. Naturligtvis är vi turister ibland, men när tanken är att hitta ett hem tittar vi på helt andra saker – sådant som är viktigt för att kunna bo och trivas någonstans, fortsätter Amanda.
– I just de här kvarteren där vår lägenhet ligger, finns flera gallerier – till och med Göteborgs Konstförening ligger på samma gata! Det känns skönt och inspirerande att vara omgiven av andra konstnärer, utställningar och kreativitet.
Det var viktigt att Amanda skulle ha ett helt rum för sitt skapande i den nya lägenheten. Där får hennes textilier, ramar, böcker, konst samt sy- och målartillbehör stå framme, ta plats och inspirera – något som inte var möjligt i det tidigare hemmet.
Snyggt återbruk
Återvinning och miljötänk har alltid legat henne varmt om hjärtat. Som konstnär skapar hon konst, kläder och textilier till hemmet – lampskärmar, överkast, kökstextilier som dukar, handdukar, gardiner och kuddfodral. Hon föredrar att använda återbrukade material, där patinan bidrar till att föremålen får en mer ”lived-in” karaktär.
– Det finns inget så tråkigt som maskintillverkade, perfekta föremål som enligt min mening är döda ting. Det finns ingen historia, ingen ledtråd till vad som ligger bakom nytillverkningen. För mig finns ingen mystik i saker som inga händer har vidrört, säger Amanda.
Att stötta lokala företag är också viktigt, så att de inte försvinner.
– Vi har köpt antikt, fyndat på loppis, använt oss av tapetserar- och inramningsverkstäder precis där vi bor, vilket känns bra, forsätter hon.
Det får ta tid
En favorit bland möblerna är den stora antika guldspegeln från 1840, tillverkad i Göteborg och inhandlad på Gothia Antik. Mattan som dominerar hela vardagsrummet köptes på Blå Hallen i Höganäs och är skapad av Marie Olsson Nylander. Den fick sätta tonen för hela rummet.
– Jag blir ofta inspirerad av ett specifikt föremål och låter det styra hela designprocessen.
Renovering och inredning har fått ta den tid det tar.
– Vi lever med en fot i Europa och en i USA – tiden räcker inte alltid till, så vi tar projekten som de kommer. Hittills har vi målat om i alla rum.
De tre stora rummen i fil fick ljusare färger för att bevara ljuset och rymden så mycket som möjligt. Köksluckorna målades däremot i en djup, mörkgrön ton och fick mässingsknoppar från Byggfabriken.
Galleri-känsla
Att vintage och second hand fått ett sådant uppsving i Sverige tycker Amanda är underbart.
– Det känns som att den skandinaviska stilen har bytt riktning. Den avskalade minimalismen med neutrala färger kommer säkert alltid att representera Skandinavien, men en ny generation designers och stylister har infört ett koncept där inga regler längre gäller – man blandar hejvilt med loppisfynd, antikviteter och nytt.
I hallen har en mörkare brun färg fått ta plats på både tak och väggar.
– Eftersom jag är konstnär ville jag skapa känslan av att man stiger in i ett galleri snarare än en hall. Det är varmt och murrigt, och väggarna pryds av både min egen konst och andras, avslutar Amanda.