Den herrgårdslika inramningen får uppfriskande inslag av oväntade stilar och epoker. Här möter formgjuten 70-talsplast gipsbyster, skinande krom och färgstark konst.
Det är en paradvåning med alla de klassiska komponenterna: burspråk med massor av spröjsade fönster, takrosetter, höga paneler och dagsljus i badrummet. Eva-Marie Wilken har genomrenoverat hela lägenheten med varsam hand, så att flera av de ursprungliga elementen i den hundra år gamla lägenheten har bevarats eller återställts, för att lägenheten skulle komma så nära stilen från 1919 som möjligt.
Fönstren är de ursprungliga gamla, men har fått nya ljudisolerande innerglas och vackra mässingsbeslag. Alla dörrhandtag har bytts till originalversionen i ek med kromdetaljer, och alla dörrar har befriats från lager av gammal färg och sedan målats om.
Terrazzogolvet i badrummet bröts upp och ersattes av ett nytt likadant som det gamla. Själva köksinredningen, ett målat träkök, är av senare datum men de två skafferierna är bevarade.
– Jag tycker om när dåtid och nutid blandas i en lägenhet som denna, och jag tycker det är härligt att gå nerför gamla slitna trappor, och föreställa mig hur det såg ut här förr.
På soffbordet står en STOFF nagel-ljusstake och en vas i naturkristaller designad av Isaac Monte. Vasen köptes hos Beau Marche.De tre rummen ligger i fil, och alla tre är målade i milda pastellfärger, från den lätta gråblå till en mild rosa i det bakersta rummet. Sidobordet i förgrunden är av Lorenzo Zanovello, köpt i Beau Marche, den stoppade fåtöljen är en klassiker från Fritz Hansen som köptes av Eva-Maries föräldrar 1950 till deras bröllop. Gervasoni-fåtöljen heter ”Loveseat”. Färgen på väggen är 4471 från Flügger.Färgen på väggen återkommer i färgen på Gervasoni-soffan med linneklädsel. På soffbordet av Warren Platner står en vas i naturkristaller, designad av Isaac Monte. Den formgjutna lampan i bakgrunden är designad av italienaren Goffredo Reggiani på 60-talet och köpt second hand. Mattan är från Kasthall.Den ljusrosa väggen i arbetsrummet bildar en fin kontrast till den blå i det intilliggande vardagsrummet. Färgkoden är 2411 från Flügger. Panelerna på väggen var förstörda och delvis nedtagna, men Eva-Marie har, med hjälp av en snickare, fått dem återskapade.
– Jag älskar att det finns gamla gräddfärgade kakelplattor både i kök- och badrum, varav några har suttit där i flera generationer. Trots det har jag utmanats av dubbelheten som ligger i att inreda en så gammal lägenhet med element från ett modernt liv. Jag vill bevara den autentiska stämningen, men det har samtidigt varit viktigt att undvika klichéer eller romantiserade fragment. Det får inte bli för historiskt och det ska absolut inte se ut som att min mormor bor här, förklarar Eva-Marie.
Möbelmix över århundraden
För att undvika att falla i den fällan är det enligt Eva-Marie bra att låta inredningen tippa lite stilistiskt i förhållande till sekelskiftesstilen. Därför har hon bland annat målat en köksdörr i en kraftig gul färg och satt sitt originala barockbord från sjuttonhundratalet tillsammans med en formgjuten plaststol. På väggarna finns konst från alla epoker; kopparstick, akvareller, fotokonst och moderna litografier blandade med gipsbyster och stora vita formgjutna lampor.
– Jag tycker inte om när stilar manifesterar sig alltför enhetligt. Jag vill helst spränga ramarna, så att nya uttryck uppstår, förklarar Eva-Marie.
Här bor: Eva-Marie Wilken. Jobbar som: Bostadsstylist och journalist Hemmet: Paradvåning på 187 kvm från 1919 i Köpenhamn. Instagram: @evamariewilkenFormgjuten plast och ett original barockbord är skarpa motsättningar som präglar stilen i arbetsrummet. Stolen är designad av Steen Østergaard och lampan är från Artemide.
Matsalen domineras av ljuskronan från Nuura Lighting. Stolarna är designade av Gastone Rinaldi. Golvmattan är från Layered. Bildväggen i bakgrunden är upphängd UTAN en horisontell eller vertikal enhetlig linje, och är Eva-Maries försök att eliminera klassiska bildhängnings-tekniker.Pallen är designad av Lorenzo Zanovello, och mattan är från Kasthall. Tekoppen hittades på en loppmarknad.Rita med blyerts en rad blad och fyll fälten med lim för bladmetall. Låt limmet torka till. Placera sedan försiktigt de tunna guldarken. Det kräver lite övning, men resultatet blir också fint även om arken inte sitter perfekt.
Genomgående färger
Trots otaliga stilblandningar har inredningen en ro över sig, som i hög grad beror på färgvalen. Dimblått är en genomgående färg, ända från sofforna och det blåmålade träköket till väggarna i matsalen och vardagsrummet. Som kontrast till detta är de resterande rummen målade i olika rosa nyanser.
Köket är konstruerat av ett äldre träkök från Ikea, som är penselmålat med färg 3462. Färgen på väggen är 3461, båda från Flügger. Eva-Marie hittade likadana dubbelglaserade kakelplattorna från England som ursprungligen satt i köket och har satt upp dem på samma sätt som de gamla. En del av de fina tallrikarna är från Heinen Delfts Blau. Stolarna, designade av Gastone Rinaldi, har letats upp över tid på nätet.En gammal gipsrelief från Eva-Maries föräldrar har fått sällskap av några moderna verk ovanför sängen. Lampan är från Restart Milano och väggen är målad med färgkod 1361 från Flügger. Sovrummet vetter mot gården och har ett ljudisolerande innerfönster. Golvet är målat vitt med golvfärg från Flügger, och gardinerna är sydda av velour från Au Maison. Sängöverkastet är från Society Limonta i Italien, och mattan är från Mossroom.
Eva-Marie har målat en köksdörr i en kraftig gul för att bryta av. De fina penslarna är utförda av konstnären Mathilde Juel och köpta på Clay Museum Danmark. Lamporna är från Ebb and Flow. Badrummet var helt nedslitet, och både golv och väggkakel fick rekonstrueras. Golvet är lagt av Københavns Terrazzo och kakelplattorna är från Mosaikhörnet. Mässingsarmaturen är från Damixa, och tapeten är från MP Tapet.
– Min lägenhet kommer förhoppningsvis aldrig att spegla en viss säsong, koncept eller trend. Jag tänker på mitt hem som influerat av alla perioder och alla riktningar sammansatta i mitt eget språk. På något sätt ger det en helhet, om jag håller min personliga smak som riktlinje i mina val. Jag tycker att det är ett mycket läckert uttryck, när min mammas gipsskulptur från 50-talet blandas med Verner Panton-lampor från 1971. Jag föreställer mig att jag använder mina möbler på ett annat sätt om 10 år, för på så sätt fortsätter bostaden att förändras, avslutar Eva-Marie.
