Han såg sig först och främst som konstnär med en förkärlek till de öppna landskapens flora och fauna. I servisen Exotica från 1930 slår Arthur Percys längtan till friheten ut i full blom.
Vad Rörstrand saknat tidigare, har Gefle Porslinsfabrik haft, en konstnär som på några år förmått ge en fabrik utan några egentliga traditioner en starkt konstnärlig position och ett eget ansikte.”
När konstkritikern, författaren och journalisten Gotthard Johansson 1931 kartlägger dagsläget av ”Modern svensk keramik” i en uppsats
i Svenska Slöjdföreningens årsbok hade Arthur Percy som konstnärlig ledare redan tagit Gefle Porslinsfabriks anseende till blomstrande höjder – även internationellt. Fabrikens framgångar på Parisutställningen 1925, i New York 1927 och på Stockholmsutställningen 1930 kan till stor del tillskrivas hans artistiska ledarskap.
Gotthard Johansson fortsätter:
”Arthur C:son Percy har icke fullt så länge som [Wilhelm] Kåge varit verksam som keramiker, men han är utan tvekan den, som kommer honom närmast som keramisk konstnär. Tillsammans stå de ännu utan egentliga rivaler, så konstnärligt överlägsen är deras produktion medtävlarnas. Men de äro helt olika temperament och deras produktion har en väsensskild karaktär. Om Kåge är elegant och graciös med en dragning till spröd pretiositet, är Percy i stället frodig och mustig i både form och färg och har snarast att kämpa med en alltför stor kärlek till svällande former och målerisk bredd.”
Det var under ett tillfälligt möte 1922 med Elsa Gullberg vid Svenska Slöjdföreningens förmedlingsbyrå, som Arthur Percy hade fått de första formgivaruppdragen för porslinsfabriken med målet att utveckla ”vackrare vardagsvara”. I Sverige var den då 37 år gamla Arthur Percy redan en framgångssaga som etablerad konstnär.
Han hade haft en uppmärksammad debut i den nya expressionistiska skolan bland konstnärsgruppen ”De unga” i Stockholm, där även kurskamraten Isaac Grünewald ingick. Percy, som hade Cézanne som en av sina främsta förebilder sedan året hos Matisse i Paris, hade då medverkat i en rad konstutställningar i både Göteborg och Stockholm. Han hade brutit upp från en fattig uppväxt i en stuga på Vickleby på Öland, och lyckats ta sig in på Konstnärsförbundets målarskola under Karl Nordströms ledning.
Som konstnär var han en talangfull kolorist med förkärlek för blomster- och porträttmotiv och var delvis inspirerad av västkustmåleriet.
Han ansågs som begåvad, även om synen på hans konst var delad – somliga menade att hans måleri var tekniskt skickligt, men alltför dekorativt och saknade djup.
Med sitt konstnärliga uttryck och tydliga formspråk fick Arthur Percy ett omedelbart genomslag på porslinsfabriken. Redan efter ett år, på Svenska Mässan i Göteborg 1923 lovordades han i Handelstidningen för den första servismodellen ”Q” med dekoren ”Gefle”. Det internationella genombrottet kom så kort därpå, vid Konstindustriutställningen i Paris 1925, där hedersdiplom utdelades till bland annat den första samlingen bordsserviser i modell ”Q”.
Även om han stramade till formerna lät han sig aldrig helt omvändas av funktionalismens avvisande av romantik och mjukhet under åren på Gefle. Författaren Anne-Marie Ericsson skriver:
”Som konstnär hoppades Percy att där få använda sin dekorativa fantasi, närd genom kärleken till äldre keramik, som han ofta studerat på kontinentens museer. I sina mest lyxbetonade serviser anknöt han också till franskt och svenskt 1700-tal med barockinspirerad – men likväl moderniserad – formgivning och flödigt handmålade dekorer.”
Överenskommelsen med porslinsfabriken omfattade bara tre månaders arbete om året – 50 kronor om dagen under 100 dagar under vinterhalvåret – resten av tiden ville han behålla sin konstnärliga frihet och ägna sig åt att måla.
Under somrarna återvände han till sitt barndomshem på Öland, där han målade av det karga och högt älskade Alvaret och den egna blomstrande trädgården. I en text till en av hans målningar, Vildblommor och snäcka, från 1935 skrev Percy:
”Det som djupast etsat sig in i mitt minne från mina barnaår på Öland är solljus och vilda marker. På mina ensamma vandringar lärde jag mig att älska allt som växte, knoppades och blommade.”
Percy var inte så förtjust i ”funktionalismens avarter”. Han såg sig själv först och främst som konstnär och den främsta inspirationskällan var naturen, vilket också återspeglades i många av hans böljande modeller och mjuka dekorer för Gefle.
De exklusiva, rikt handmålade föremål som Percy gärna penslade fram på fabriken var ofta djärva och kunde ofta innebära glasyrtekniska problem. 1930-talets ekonomiska tillbakagång innebar att han fick överge vissa av sina mest fritt skapade dekorer. Fabriksledningen på
Gefle efterfrågade billigare föremål och Percy fick gå med på att i vissa fall ge upp det handmålade till förmån för enklare koppartryckta
dekorer i svart eller flytande blå tryck.
En av dessa var bordsservisen Exotica som lanserades 1930. Serien, också den i modell ”Q”, fick dock en allt annat än återhållsam dekor. Med utgångspunkt i engelska 1800-talsserviser i svart glasyr mot benvit fond uppvisade servisens alla terriner, salladierer, fiskfat och tallrikar olika tropiska landskapsscenerier. Inom ramen av en parbladig kantbård gestaltades silhuetter av människor liksom vilddjur som zebror, ormar och leoparder strövandes fritt mellan djungelns vajande palmer och förtrollande vattendrag, i en lustfylld hyllning till naturen.
Gotthard Johansson igen: ”I sina serviser har han lättare att ge uttryck åt den festliga prakten än åt den enkla vardagsformen. […] En annan gång roar han sig med att i en tryckt exotisk landskapsdekor återuppliva en gammal 1800-talstyp på ett så spirituellt och temperamentsfullt sätt, att man inte har hjärta att kalla det pastiche.”
Flera av Percys serviser blev långlivade. Exotica, som också väckte uppmärksamhet utomlands, kom att tillverkas under 13 år på Gefle. De framgångsrika servismodellerna producerades dock oftast under längre tid än dekorerna, bland dem servismodellen ”Q” som användes i mer än 30 år.
EXOTICA …
… är en bordsservis i flintgods i Gefles modell Q med en svart koppargravyrtryckt dekor mot benvit glasyrfond och parbladig kantbård. Modell och dekor ritad av Arthur Percy. Delarna har djungelmotiv med olika djur, som zebror, gaseller och sköldpaddor. Gravyren utförd av gravör Herbert Perje efter skiss av Percy. Tillverkningsår: 1930–1943.
I 1936 års priskurant från Gefle Porslins-fabrik listas Exotica i ”klass 18” med delarna:
Tallrikar – flata och djupa – i sex storlekar från 11 cm till 26 cm i diameter.
Stekfat i sju storlekar, från 22 cm till 42 cm i diameter.
Fiskfat med sil, 51 cm i diameter.
Karotter i tre storlekar, från 22 cm till 27,5 cm i diameter.
Ragufat med lock.
Terrin utan och med fat.
Såsskål
Salladier
Salladskål
Såssnipa
Bringare i två storlekar.
Äggkoppar
Compots
Kaffegods
Tegods
Kaffeservis
Tekanna
I samma priskurant finns ett förslag till sammansättning av bordsservis på 59 delar som uppgår till summan av 113,85 kronor.
Prisuppskattning – Extotica
Exotica är en eftertraktad servis, men inte helt lätt att hitta – och prisbilden blir därefter. På auktioner säljs servisen ofta komplett. Som ett exempel kan nämnas en uppsättning på 87 delar som klubbades för tio år sedan för 22 000 kronor (värderingen låg på 5 000 kronor). Givetvis avgör skicket men enstaka delar, som ett fisk- eller stekfat, betingar oftast en bit över tusenlappen. Men ibland kan man självklart komma över enstaka tallrikar på loppis eller Tradera för några hundralappar.
Artikeln publicerades först hos Scandinavian Retro.