I den lilla byn Helgeroa, intill Helgerofjorden i Norge ligger Christines alldeles speciella sommarparadis. Här har den lilla stugan, som hon fått ärva efter sin mormor, inretts med stort hjärta ochfokus på både trivsel och harmoni.
År 1950 stod Gerd och Torstein Vendelboe i skärgården på Helgeroa och tittade ut över sundet. Blicken landade så småningom på ett obebodd tomt omgiven av höga tallar som speglade sig i vattnet. Där och då föddes drömmen om en sommarstuga. Både Gerd och Torstein var företagsamma människor, så även om tillgången på material var minst sagt begränsad under efterkrigstiden lyckades de ändå transportera en gammal timmerstuga från familjestället i Valdres till vattnet i Helgeroa. Enligt ryktet hade byggarbetarna som hjälpte till med huset inte särskilt mycket erfarenhet av saltvatten.
– Mormor berättade att de gick för att hämta vatten till kaffet och blev förvånade över hur illa det smakade, skrattar Christine Fikseaunet.
Nästan 70 år senare sänder hon sina morföräldrar en kärleksfull tanke varje gång hon kör in på uppfarten till stugan, som gick i arv från mormor Gerd. Hennes föräldrar hade redan hunnit bygga en egen stuga på granntomten. Christine fick aldrig träffa sin morfar Torstein, men hon och Gerd tillbringade varje sommar i stugan, som gick under namnet Furubakken. Och minnena är många. Långt före iPads och ljudböcker lärde hon Christine både att sy och sticka. De lyssnade på Reseradion, bakade, spelade kort och cyklade till den lokala butiken för att handla det de behövde. När Christine var tjugofem år dog Gerd och det var Christine, så småningom med man och barn, som tog över stugan.
Tar vara på det gamla
En stuga vid havet är mer utsatt än exempelvis en en fjällstuga. Under årens lopp har vind och saltvatten korroderat takbjälken och huset fick täckas med skyddande panel.
– Det är anledningen till att jag har så djupa och härliga fönsterkarmar, säger Christine.
Även om flera förändringar har gjorts här under åren, har mycket av det gamla bevarats kärleksfullt. Köket är till exempel flyttat, men skåpen är fortfarande mormors gamla.
– Det handlar om att ta hand om och vårda saker och ting. Ska det bli ett nytt kök här så måste det vara ett som håller i flera generationer. Jag tänker alltid på hållbarhet. Trender är det sista jag bryr mig om, säger hon.
Christine har lång erfarenhet i inredningsbranschen och är mån om att skapa hem som kunderna trivs i. Det räcker inte med att något bara är snyggt att titta på. Det måste fungera och underlätta i vardagen. Och livet är definitivt bra i Helgeroa. I många av grannstugorna bor till exempel flera vänner till familjen.
– Vi är flera generationer här som har känt varandra hela våra liv. Årliga aktiviteter som vattenskidor och lunch på bryggan arrangeras. Stuggemenskapen är som ett litet minisamhälle som vi verkligen uppskattar, säger Christine.
När Christines föräldrar inte längre kunde använda stugan bredvid var det sönerna Theo och Truls som tog över den.
– Att vi nu är inne på den femte generationen i Furubakken är fint att tänka på, säger Christine.
Avslappnande känsla
Så fort hon kommer till stugan så sänks axlarna nästan automatiskt.
– Här kan man gå in med skor, sänka garden och inte känna att man behöver vara särskilt uppmärksam på någonting. Livet är bäst så här. Du tar på dig sandalerna, tar ett dopp, njuter av brygglivet och intar dina måltider på verandan, säger Christine.
– Det mesta av tiden här ägnar vi utomhus, och det är en fantastisk lyx. Jag är så tacksam att jag får förvalta denna pärla och ta hand om den som den förtjänar!