Hemma hos Helena Holmgren utanför Umeå finns mängder av ovanliga perenner och buskar under ett tak av stora träd. Slingrande gångar och stora böljande planteringar gör trädgården mer rumslig och till synes oändlig.
Helena Holmgrens trädgård är parklik med många resliga träd och planteringar i böljande form. Bakom huset döljer sig generöst tilltagna rabatter med träd och buskar som reser sig upp ur perennplanteringar. Mellan planteringarna finns gångar täckta med bark eller av välklippta gräsytor som kontrast mot yviga perenner. Här finns också stora odlingslådor med barnkammare för nya perenner men också för odling av grönsaker och snittblommor.
Helena och hennes man Fredrik flyttade hit till Yttertavle utanför Umeå 1995. Det var här odlingsintresset tog fart på allvar.
– En trädgård var min önskedröm. Från det att jag var lill-liten har jag önskat mig odlandet, att få delta i liv som skapas, förklarar hon. Så det var kanske inte så konstigt att det första hon gjorde när paret hade flyttat in var att kasta sig över tomten.
Träd som stomme
– Direkt när det tinade på våren kom en traktor hit och plöjde upp trädgården. Sedan fortsatte jag ända fram till hösten det året. Trädgård och odlande har alltid varit som syre och mat för mig.
En mindre tomt följde med huset, men för femton år sedan fick de möjlighet att köpa till mer mark så idag är ytan 5580 kvadratmeter. Allt är dock inte trädgård.
– Det finns en bäck i ena hörnet och vi kan pumpa upp vatten från den. När Helena och Fredrik flyttade hit var större delen av tomten igenväxt med sly så de har fått röja ordentligt. Men ett antal träd lämnades för att inte renraka hela tomten, men också för att få ett tak över trädgården.
– Jag har behållit en bas av vilda träd, bland annat sälg som ger mat till insekter tidigt på våren.
Helena har också planterat några träd som inte brukar växa i Västerbotten. Bland annat en lind som har klarat sig bra.
– Jag hittade ett litet skott av lind på en marknad och i somras fick den för första gången massor av blommor. Det trädet är jag jätteglad över. Så har jag en rönn som heter ’Sunshine’ med gula bär. Den har blivit väldigt fin.
Alla vedartade växter har inte klarat vintrarna lika bra, flera strök med vintern 2023 till 2024 när det var ner till 36 minusgrader och mycket is.
Rara växter
När Helena väljer växter är det både med hjärta och hjärna, det vill säga växter hon gillar men också att de trivs med läge och jordmån.
– Jag har lärt mig växterna ursprungliga växtplatser för att veta hur en växt ska trivas.
För att växter ska frodas behöver de en näringsrik jord med bra struktur. Därför förbättra Helena jorden med organiskt material.
– Under många år fick jag traktorsläp med hästgödsel från en som har travhästar i byn. Numera klarar sig jorden med bara lite hönsgödsel. Och där Helena har surjordsväxter lägger hon på ett lager barr som hon har samlat ihop under tallarna.
I trädgården finns både varm- och trädgårdskompost och när hon anlägger en ny rabatt börjar den ofta som just en kompost.
– Jag ber att få stenar utlagda av någon som vill bli av dem, och så gör jag en kompost i mitten. När den börjar bli jord lägger jag på lite köpejord och så planterar jag i det, berättar hon.
För att skapa en gräns mellan klippta gräsytor eller barktäckta gångar och planteringar har Helena lagt ut kanter av stammar eller stenar. För att förenkla skötseln mellan planteringarna och få färre ytor att klippa har Helena lagt ut väv eller tidningar mellan och sedan täckt med bark.
Mycket i trädgården är ätbart, både i de upphöjda odlingslådorna och i växthuset.
– Jag odlar tomater, gurka, sallader, mycket örter och sånt. Och bönor, ärter och rödbetor. I växthusen har jag tomater och gurka och en vinranka.
Drar upp frön frö
För att få fler växter och framförallt hitta nya, som kanske inte är så vanliga i odling, köper hon frön från Sällskapet Trädgårdsamatörernas frölista eller gör samköp med andra medlemmar i föreningen. Om någon växt trivs bra delar hon den och på sätt får fler plantor.
Det är svårt för Helena att välja ut någon favoritväxt. Hon gillar olika primulor, allt ifrån det enklast till specialsorter. Hon gillar också funkior och liljor av alla slag. Extra praktfull är en aprikosrosa krollilja som heter ’Gay Light’. Många lökar förökas med bulbiller, andra med lökblad.
– Det är kul att samla bulbiller. Jag gillar pysslet med liljorna.
Odla i norr
Det finns flera sätt att få växter att trivas i hela landet, också i de högsta växtzonerna. Perenner brukar klara hela landet om jorden är väldränerad. Träd och buskar, som sticker upp ut snötäcket under vinter, är känsligare.
Gör så här:
- Odla i upphöjda bäddar. Det ger bättre dränering och känsliga växter klarar vintrarna bättre.
- Var rädd om stora träd. De ger ett tak som jämnar ut klimatet och växter fryser inte lika lätt under träd.
- Stora stenar skyddar och grus ökar dräneringen.
- Plantera vindskydd av buskar och träd. Helena har en granhäck som är grön och tät hela året.
- Sök rätt på ett varmt ställe i trädgården. Sätt tveksamt härdiga växter där.
- Plantera inte på hösten utan på våren.
- Välj en stomme av växter som trivs med klimat och jord. Dissa därför inte vanliga och lättodlade perenner som Ligularia.