Hon gjorde ryor och möbeltyger och var textilexpert i tidningen Husmodern. Men det är för sina färgstarka röllakansmattor som textilkonstnären Ingegerd Silow har blivit mest känd.
Kanske var det naturen i Stockholms skärgård som var den främsta inspirationskällan för Ingegerd Silows röllakansmattor. Under sommarhalvåret bodde och arbetade hon på sitt sommarställe på Åverksö, norr om Harö i ytterskärgården. Här skapade hon sina mönster och odlade, specialiteten var eterneller som fick hänga på tork i huset hon hade ritat själv.
Ingegerd Silows textila produktion var enorm, och när hon dog 2005 var det den nära släktingen Maud Brunnberg Lindroos som tog hand om arkivet som sträcker sig över flera decennier och omfattar allt från mattor till möbeltyger och gardiner.
– Det intressanta är hennes bredd. Hon ritade, gjorde provvävningar och var involverad i hela processen från ax till limpa, säger Maud Brunnberg Lindroos, som är inredningsarkitekt och konstvetare och som nästa år kommer ut med en bok om textilkonstnären Silow.
– Hon betraktades som en av de bästa textilformgivarna, i klass med Märta Måås-Fjetterström, säger Tord Korfitsen på Axeco.
Ingegerd Silow föddes i Stockholm 1916. Hon var ambitiös och intresserad av sömnad och modeteckning. Som 18-åring kom hon in på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack, och därefter gick hon vidare till HKS, Högre konstindustriella skolan. När hon tog examen 1939 var det med lovord från lärarna och ett premium på 40 kronor.
Efter studierna började hon formge mattor och tyger, bland annat för Svensk Hemslöjd. Hon blev textilexpert på veckotidningen Husmodern. Under åtta år gav hon vävråd och gjorde mönster till tidningens avdelningar Vävskolan och Broderskolan. Och när Husmodern 1947 blev forum för Trasmattans vänner och Ryaklubben, var det Ingegerd som höll i trådarna och inspirerade läsarna.
Under 50-talet startar hon sin egen mönsterateljé och samarbetar med företag som Erik Ewers, NK, Ikea – och framför allt Carl Korfitsen Agenturfirma, som under 60-talet blir Axeco.
Axecos ägare Torgny Korfitsen och Ingegerd Silow träffas under slutet av 50-talet och startar ett samarbete som skulle sträcka sig över tre decennier – till en början ryor, men så småningom rölakan.
Torgny Korfitsens idé var att tillverka rölakansmattor, -bonader och gobelänger på fabriken Fortunato Silvério i Oporto i Portugal. Där hade man dock inte kunskapen att väva rölakan, så Ingegerd Silow fick åka dit och lära vävarna tekniken. Arbetet med att slå in garnet var tungt, och det var när Torgny Korfitsen runt 1965 tog fram en tryckluftsdriven bom till vävstolarna, i samarbete med Atlas Copco, som tillverkningen kom i gång i stor skala.
Röllakan är en slitstark och lättskött matta som blev populär i svenska hem, under 60- och 70-talens storhetstid vävdes mellan 10 000 och 15 000 kvm mattor per år i den portugisiska fabriken. Själv gjorde Ingegerd Silow närmare 500 mönster för mattor och bonader för Axeco. Mattorna såldes inte bara i Sverige, utan också i Danmark och i USA. Men hon gjorde också rölakansmattor till kyrkor och församlingshem.
Att Ingegerd Silows mattor blev så populära tror Maud Brunnberg Lindroos beror på att mönster och färgställningar var så harmoniska och lättanvända.
– Jag tror att man kände att man hade en unik matta, även om den var serietillverkad och kanske inte så dyr. Det hon gjorde funkade hemma hos folk.
Fortfarande tillverkas flera av hennes rölakansmattor av Axeco. Bland annat Höstlöv, Klockranka, Örbyhus och storsäljaren Bladmosaik.
Hon gav sina rölakansmattor fantasieggande namn som Höstfloka, Oporto och Storsjön – namn som man ögonblickligen får associationer till. Säkert med en tanke på marknadsföringen, tror Maud.
– Hon döpte också mattor efter väninnor, till exempel Inga. De som hette Inga tyckte säkert att det var kul att äga en sådan matta.
Invävd märkning
Från 1960-talet och framåt har Ingegerd Silows handvävda rölakansmattor initialerna IS invävda, som en kvalitetsstämpel. De flesta mattorna tillverkades genom Torgny Korfitsen och Axeco i fabriken i Portugal, men kunde beställas av olika företag som till exempel Erik Ewers, Nessims, NK, Ikea, Ditzingers och framför allt Axeco själva.
Anrik teknik
Rölakan är en gobelängvävningsteknik med anor från vikingatiden och användes från början till att göra väggbonader i ull för att stoppa drag. Därav namnet – rölakan kommer från ordet rygglakan. I rölakan snärjs inslagen där de möts, och textilierna blir liksidiga, fram- och baksidan blir likadan.
Ingegerd Silow
1916–2005
1916 Föds på Kungsholmen i Stockholm.
1934–36 Går lägre konstnärlig utbildning på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack. Går också tre vävkurser, bland annat på Sätergläntans vävskola och Handarbetets vänner.
1936–39 Studerar på HKS, Högre konstindustriella skolan.
1930–40 Arbetar som mönstertecknare på Svensk Hemslöjd.
1940–44 Arbetar på Statens Bränslekommission, på Handarbetets vänner och på Hemslöjdsförbundet för Sverige
1944–47 Arbetar som textilkonstnär på Svensk Hemslöjd.
1947 Studerar på Kunsthåndværker-skolen i Köpenhamn.
1947–55 Arbetar med textil formgivning och inredning vid grossistföretaget Heyman & Olesen.
1947–55 Är veckotidningen Husmoderns textila expert.
1957–59 Arbetar med mönsterritning för NK:s textilkammare.
1949–95 Driver den egna verksamheten Ingegerd Silows Mönsterateljé och samarbetar med en rad olika företag, främst Axeco, ett samarbete som sträcker sig fram till tidigt 80-tal.
Artikeln publicerades först i Scandinavian Retro.