Av Ulrika Norberg Ögrim Styling Filippa Egnell Foto Karl Andersson
I ett 1950-talshus, med en fascinerande historia och en prunkande trädgård, har Svante Öquist och Niclas Steeve hittat sitt paradis.
Entrédelen höjer sig majestätiskt över marken medan det övriga huset breder ut sig uppe på bergsplatån. Villan med den gula tegelfasaden verkar nästan klättra uppför den branta klippan – och det är ett både snillrikt och hemlighetsfullt bygge.
– Vi tappade nästan andan första gången vi kom hit. Då anade vi givetvis inte att vi själva skulle få bo här en dag …
Nu är det ett decennium sedan Svante Öquist och Niclas Steeve flyttade in på Mazarinvägen 11 i Sköndal, strax utanför Stockholm. För att göra en lång historia kort hann de bo i två olika hus på samma gata innan Villa Sundahl blev deras. Under åren i kvarteren blev de god vän med den förra ägaren, keramikern och konstnären Ingalill Sjölander, och när hon gick ur tiden gav barnen Svante och Niclas möjligheten att lämna ett förhandsbud.
– Det var ett ödets nyck att vi fick chansen att köpa huset och vi tvekade aldrig, säger Svante.
Villan på 175 kvadratmeter består av tre sammanhängande huskroppar. Den helgjutna betongtrappan i entrén leder upp till ett generöst vardagsrum med soffhörnor och matplats. Härifrån utgår också kök och två sovrum medan ateljén, där Svante och Niclas har sina arbetsplatser, ligger i en avskild del tillsammans med gästrummet. Inredningen är en blandning av välkända klassiker och fyndade loppisprylar – med kvalitet och hantverk som gemensam nämnare.
Bukett med röd solhatt, stjärnflocka och blodtopp i Carina Seth Anderssons ”Kolonn medium” för Skrufs glasbruk.Vardagsrummets inomhusrabatt, dränerad till husets system för avrinning av dagvatten, är inramad av så kallad ristad marmor. Öppna spisen, som med sina intrikata vinklar kan betecknas som symmetriskt asymmetrisk, har en finess i form av att själva eldplattan är höj- och sänkbar. Vintagefyndad stol ur NK:s ”Triva”-serie, i design av Bengt Ruda, renoverad och omklädd med textil från Kvadrat. Soffa ”Charles,” med helt avtagbar havrefärgad linneklädsel, i design av Antonio Citterio för B&B Italia. Rullvagnen i teak är ett vintagefynd. Lysande gås i plast.Här bor: Svante Öquist, 69 år, och Niclas Steeve, 57 år, plus dottern Filippa, 18 år. Till familjen hör också dvärgpudeln Musse. Jobbar som: Svante var i tre decennier chefredaktör för svenska ELLE Decoration. Numera är han frilansjournalist, krönikör, inspiratör och bloggar även för Sköna Hem. Niclas arbetade tidigare som logonom och sångpedagog, men bytte yrkesbana och utbildade sig till trädgårdsmästare. Tillsammans driver de Villa Sundahl Trädgård som planerar, förverkligar och underhåller trädgårdar och gröna rum. Huset: Villa Sundahl i Sköndal, strax utanför Stockholm. Fastigheten är blåmärkt av Stockholms stadsmuseum vilket betyder att huset har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Instagram: Svante @svanteoquist och Niclas @villasundahltradgard.En Mariebergskakelugn från 1700-talet och en loppisfyndad gungstol i ek. Skåp i ek med skjutdörrar, design Børge Mogensen för Karl Andersson & Söner. Pall i furu av Ingvar Hildingsson som numera betingar rena fantasipriserna på internationella auktioner.Bokhyllor ”Libri” i design av Michael Bihain för Swedese. Rullvagn i teak är fyndad vintage. Soffa ”Charles” i design av Antonio Citterio för B&B Italia. 18 olika klockor bildar ett stilleben.Väggklocka i design Mia Gammelgaard för Fritz Hansen. Kuddar från Littlephant. Påslakan, Himla och ”LC Chair” från Gösta Westerberg. I fönstret svartbränd kruka med fat av Carina Seth Andersson och vas ”2lips” av Maria Kariis för Holmegaard.
– Vi behövde inte köpa något nytt, möblemanget som vi tog med oss från våra tidigare boenden hittade snabbt sina givna platser. Det var som om det fanns en mening med det också, konstaterar Svante.
Arkitekten Eskil Sundahl ritade huset 1955 och samlade allt sitt kunnande från ett långt yrkesliv i projektet. Det resulterade i en rad smarta lösningar som dolda persienner, vattenburen golvvärme och treglasfönster, placerade så att de ramar in miljön och grönskan utanför. Trädgården i sin tur är skapad av Sundahls kollega trädgårdsarkitekten Walter Bauer. Det är ett terrasserat växt- och blomsterparadis som vårdas och förnyas av Niclas, som är utbildad trädgårdsmästare, och Svante, frilansjournalist med inredning, livsstil och trädgård som specialområden. Tillsammans driver de företaget Villa Sundahl Trädgård.
– Vi är ett bra team, säger Niclas. I mångt och mycket har vi inspirerats av och utvecklat Ulla Molins tankar. Trädgården har olika rum och skilda funktioner, precis som ett hem, och det gäller att ”möblera” rätt och hitta en fungerande struktur.
Inomhusrabatten med sin monstruöst stora monstera som tokväxer på den här platsen. Niclas plockar blommor ute i trädgården.Matbordet, i massiv teak från 1950-talet, är ett stycke dansk ingenjörs- och designkonst. Iläggsskivorna är med en sinnrik konstruktion fastmonterade i bordets innandöme och fälls ut vid behov. Formgivare är Peter Hvidt och Orla Mølgaard-Nielsen. Taklampan är en så kallad ”Radiohuspendel VL 45”, i design av Vilhelm Lauritzen för Louis Poulsen. Matbordsstolar ”Wien” i massivt böjträ är tillverkade på Gemla i Diö någon gång under 1960-talet. Fyndade nästan gratis, då de var i ett miserabelt skick, på en loppmarknad och omhändertagna på fabriken hos Gemla för att återvända i nyskick med ny kulör: mörkt brungrön Umbra och med sits och ryggmedaljong omklädda i naturgarvat läder från Tärnsjö.Utrangerade skolskåp från en gymnasieskola i Södertälje som skulle kastas men räddades med ett nödrop. Trappan i 34, eller är det 35, steg direkt från entréhallen mynnar ut här.Massiv tung betongbänk från Ta Form och uppladdningsbar lampa ”Cestita Bateria” från Santa & Cole. Stort saltglaserat kärl ur Signe Persson-Melins serie ”Portugal”.På den stora sittpuffen/soffbordet, också den i serien ”Charles” i design av Antonio Coitterio för B&B Italia, samsas en grupp med olikformade brickor. En installation som är i ständig förändring.Köksinredning från Marbodal kök med luckor ”Arkitekt Plus” i kulören ”Tall”. Takarmatur ”Star” i design av Jonas Bohlin för Örsjö belysning. Väggplattor i betong ur kollektionen ”Lines” med struktur ”Panel”. På fläktkåpan också betongplattor ur kollektionen ”Lines”, men med struktur ”Reed”, båda i kulören ”Vanilla”. Plattorna har fått sin form av Mats Theselius för Marrakech Design.Köksinredning från Marbodal kök och luckan ”Arkitekt plus” i kulören ”Tall”. Arbetsbänk i kvartsit från Ahlgrens marmor och diskbänk, Purus. Diskstället i trä kommer från brittiska David Mellor och finns i företagets webbshop.Nytillverkad vedspis, ”Viking 30”, från Josef Davidsson i Reftele och förvaringskärl i Stig Lindbergs ”Term”a för Gustavsberg.Svante vid sitt skrivbord, design Hans Wegner för PP Møbler.
Den 1 700 kvadratmeter stora trädgården kompletterades för fem år sedan med ett växthus och Niclas beskriver det som ”ett lantställe på gångavstånd”:
– Vi använder växthuset året runt. Vår och sommar odlar vi bland annat tomater, gurka och basilika och på vintern flyttar olivträd, myrten och pelargoner in. Sedan njuter vi såklart av att ha ett ställe till att kunna fika, äta middagar och umgås i!
Matbord med underrede i massiv ek och skiva i gotländsk kalksten. Stolar ”Air Chair ”med karm i design av Jasper Morrison för Magis. Uppstammat blåregn i en betongkruka av Per Ranch, mot husväggen en blyblomma och till höger en japansk blodlönn.Två av Villa Sundahls tre huskroppar med sina signifikativa höga skorstenar. Huset kallas giraffhuset i folkmun på bygden. Stora perennrabatter som tryfferas med olika sorters sommarblommor gör att det går att variera i det oändliga – år från år.Ett uppstammat blåregn i betongkruka av Per Ranch. ”Badkar” i naturlig storlek också gjutet i betong av Ta Form konstgjuteri.Pelarbord från Byarums bruk och ”A2”, klassiska stolar i fjäderstål och oljad ek från Grythyttan stålmöbler. Har stått utomhus året runt i snart 25 år och är vackrare än någonsin. Till vänster en stor oleander nerium i kruka.
Eskil Sundahl var på väg att gå i pension när villan byggdes och huset var avsett för honom själv och hans fru. Det är med andra ord ingen tillfällighet att det finns en hiss i entrén, för den som har svårt att gå de trettiofyra trappstegen upp till våningsplanet. Eller att umgängesdelen är en enda sammanhållen yta och att elkablar installerades under asfalten utanför garaget ”för att minska besväret med snöskottning”.
– Som alla stora arkitekter var han före sin tid och han skapade ett hem som man skulle kunna åldras i med värdighet, säger Svante. Nu får vi njuta frukterna av det som han tänkte ut för sjuttio år sedan. Och det gör vi … varje dag!
