Garaget intill barndomshemmet blev bostad

Av Marianne Heen Johnsgård Foto Sveinung Bråthen

Stine Elisabeth Johansen byggde om barndomshemmets garage till en platseffektiv bostad på 70 kvadratmeter. Resultatet blev ett hus med maffig takhöjd, annorlunda vinklar och fokus på naturmaterial och gott hantverk. Här tipsar hon om vad som är bra att tänka på vid ett generationsboende.

Stine Elisabeth Johansen är femte generationen som bor på egendomen där släkten en gång hade en gård. Täta och goda familjeband gjorde det helt naturligt att slå till när pappa Kjetil föreslog att Stine kunde bygga eget där garaget låg förut. Stines farbror, arkitekten Magne Wold har ritat barndomshemmet, och tillsammans med kusinen Marthe Wold har de stått bakom Stines bostad, den nya delen.

– Det är väldigt trevligt att bo precis bredvid barndomshemmet, konstaterar Stine.

Under byggtiden bodde hon i källaren hos pappa, så det var enkelt att följa med i utvecklingen.

– Jag har haft den enklaste flytten någonsin och kunde i princip ta med mig en bok åt gången!

LÄS ÄVEN: Kika in i attefallshuset på 25 kvadrat: ”utmaningen var att skapa en luftig känsla”

Det är svårt att se det framför sig nu, men från början stod det ett garage här. Stines barndomshem ritades av Magne Wold, som är hennes farbror. Han har också formgivit nybygget medan hans dotter, Marthe Wold, har stått för detaljerna och varit ansvarig arkitekt för bygget.

Med undantag av ingången till tvättstuga och badrum finns det inga invändiga dörrar i huset. Men de olika delarna känns ändå som tydligt avgränsade områden. Under trappen finns ett rymligt förråd som Stine själv har ritat. Väggen med skåp sträcker sig ända upp till nock. Väggen är målad i färgen ”Lagerträd”, nr 8302, från Jotun.

Huset är på cirka 70 kvadratmeter, men känns större tack vare den öppna planlösningen och den generösa takhöjden. Vardagsrummet är inrett i en dämpad, men varm, färgskala.
De stora fönstren har karmar i obehandlat trä, helt i stil med det ursprungliga husets arkitektur. Vackra solskärmar förhindrar insyn och de runda formerna står sig fint mot fönstrens raka vinklar.

Sex meter i takhöjd

Stines hem är skapat med tydliga referenser till huvudbyggnaden som uppfördes 1982. Den nya delen, som är på totalt 90 kvadratmeter, har samma form, material och färger som det ursprungliga huset har utvändigt. De stora fönstren i ena änden är dock ett mer modernt inslag, men har ändå ett tydligt släktskap med resten.

– En vän till mig som arbetar på Nationalmuseet för konst, arkitektur och design sa att det ser ut som om det ursprungliga huset har fått ett barn, berättar Stine nöjt.

Just att föra vidare den ursprungliga arkitekturen har varit ett mål överlag med projektet.

Nybygget är indelat i två zoner, där den ena delen innehåller vardagsrum och matplats. Här är takhöjden över sex meter som mest. I andra änden ligger entré, kök, badrum och tvättstuga, med sovrummet placerat på mezzaninen en våning upp. Med undantag av ingången in till våtutrymmena finns det inga dörrar i bostaden. Istället markerar byggnadens vinklar och planlösning de olika zonerna som naturligt går över i varandra.

Den öppna planlösningen ger ett stort rum med över sex meter i takhöjd som mest. Fågelburen är köpt på Etsy. Tavelväggen ovanför pianot pryds av konst av bland andra Gerda Wegner och Gudmund Stenersen. Mattan valde Stine ut på basaren i Esoeira.

Tre vackra tallrikar hänger vid fläkten från Trepol. Bänkskivan är specialbeställd.

LÄS ÄVEN: Tonårsdottern fick eget hus på tomten – stilfull attefallare på 25 kvadrat

– Jag ville inte att det skulle kännas som att köket fanns i vardagsrummet, utan det skulle vara som en egen del av huset, säger Stine.

Den rejäla köksinredningen i trä från Unoform har Stine drömt om i 15 år.

– Jag har vuxit upp med föräldrar som köpte kvalitet när de byggde sitt hus och mycket är lika fint 36 år senare. Det inspirerar självklart mig att göra likadant, säger Stine.

Byggprocessen förlöpte utan några större problem. Enda utmaningen Stine kan minnas var när dörrarna till tvättstugan och badrummet kom, och det visade sig att de var i en vit nyans som absolut inte fungerade tillsammans med de ljusa väggarna vid trappan. Lösningen blev en ljust grågrön färg, som målades på hela den invändiga väggen. Dessutom ville hon ha en trappa utan svängda sidostycken.

– Jag har utvecklat en allergi mot svängda sidostycken men det visade sig att det idag inte ens produceras trappor utan sådana, så byggmästaren ritade och byggde en egen lösning.

Köket från Unoform hade stått på Stines önskelista i flera år och infriade alla förväntningar. Med undantag av spishäll och diskmaskin är alla vitvaror infällda i väggen in mot tvättstugan. Taklampan i koppar är köpt på auktion. Väggen längst in är täckt av skåp, en smart lösning som både skapar ett spännande blickfång och ger gott om förvaring.

Badrummet har inredning från Unoform. Hängaren är från By Wirth, den kinesiska urnan är köpt på Blomqvist nätauktion. Kaklet på golvet, ”Tratti Feutre”, är designat av Inga Sempé.

Kärlek till hantverket

Invändigt är interiören skapad av och för husägaren Stine själv.

– Jag är konsthistoriker och arbetar som specialist i en auktionsfirma och har en eklektisk samling konst och prydnadsföremål som hela tiden förändras. Tavelväggen i vardagsrummet kommer att vara i ständig rörelse under åren som kommer, berättar Stine

Egentligen skulle Stine ha blivit musiker, men lyckades aldrig välja vilket instrument hon skulle satsa fullt ut på. Istället behärskar hon flera, bland annat pianot som står i vardagsrummet, trumpeten i sovrummet och kontrabasen som står som prydnad på en hylla i entrén. Stine hyser också stor förkärlek för hantverk, något som hittills har lett till studier i både pilflätning och keramik. Hennes känsla för kvalitet och handarbete syns också i detaljer och inredning, noga utvalt från resor och auktionssajter.

Sovrummet på ovanvåningen är sparsmakat inrett. Det fanns plats för ett långt arbetsbord vid öppningen mot vardagsrummet som ligger en trappa ner.

LÄS ÄVEN: Så blev det gamla garaget och gasstationen ett perfekt sommarboende

Så skapar du ett generationsboende – Stines bästa råd

Vad vill du råda andra till, som funderar på ett liknande projekt?

– Var öppna och ärliga mot varandra om vad var och en vill ha, och vad ska vara tillsammans och vad ska vara separat. Vad är gemensamma
områden och vad är privat? Jag och min pappa står varandra nära, och för mig var det viktigt att han också tyckte om tillbyggnaden.

Vilka för- och nackdelar finns det med en generationsbostad?

– För mig var närheten till familjen en stor fördel. En hundvakt i grannhuset är guld värt! Nu har vi bott bredvid varandra i många år, och resultatet av det är att man inte bara går in till någon utan att säga till. Ett hem är privat, oavsett hur nära man är varandra.

Kan man säga något generellt om kostnaderna?

– I en storstad är det ofta kostnadsmässigt lönsamt, men jag tänkte inte på försäljningsvärdet när jag byggde. Jag fick tips om en byggmästare av en vän till familjen, och han visade sig vara ett riktigt fynd. Han var pålitlig, duktig, positiv och höll budgeten. Jag använde mig dessutom enbart av fackmässiga hantverkare. Mitt råd är att ta referenser på hantverkaren du ska använda och prata med tidigare kunder. Byggmästaren var även byggledare, något som gjorde att han själv höll i alla trådarna.