Hållbar grönsaksodling i Dalarna – kika in i trädgårdsidyllen

Jakten på ett hus med tomt tog Nadina och Micke allt längre från Stockholmsförorten Hökarängen. Först var tanken att bo mer lantligt och behålla sina respektive jobb, men när sökradien utvidgades mot Dalarna började de sakta överge den idén. En vinterdag fångade en vacker gammal gård i Siljansbygden deras intresse på Hemnet.

Eftersom de båda var föräldralediga med då knappt två månader gamla Edla, begav de sig till Rättviks­trakten för att titta på gården. 

– Det var femton minus, klarblå himmel, snön gnistrade och Siljan öppnade sig mot oss då vi kom körande på vägen från Falun. Vi föll så klart och tänkte att ”det ligger ju mellan Mora och Falun, det går att få jobb här”, berättar Micke. 

Siljansbygdens natur- och kulturmiljöer med gamla bevarade byar lockade också. Det blev köp, och samma vår började Nadina och Micke att odla på en del av ängarna runt huset. 

– Odling ger så mycket glädje, det är precis som hantverk för mig. Jag älskar att väva och se mönstret växa fram, odling ger samma känsla och dessutom skapas något levande, säger Nadina. 

– För oss finns också något mer ideologiskt. Vi vill ju producera mat, öka vår grad av självförsörjning och sprida kunskap. Inte bara odla vid sidan av för att det är kul, säger Micke.

Röjeråsens skafferi

De ambitionerna har gett liv till verksamheten Röjer­åsens skafferi. Grönsaksodlingen är en del av företaget som också erbjuder kurser inom permakultur, odling och tillvaratagande. Att starta företag ihop var inte med i planen när de flyttade till Dalarna, utan tanken uppstod efter det att Nadina och Micke separerade för några år sedan. Ett tag bodde en av dem med Edla på gården, men efter en tid kom de fram till att de kunde leva under samma tak som föräldrar och som kompanjoner i gårdens verksamhet. 

– Alternativet hade varit att bo i var sin lägenhet, släppa odlingsambitionerna och det här stället. Men vi beslöt att vara kvar, finnas här båda för Edla och förverkliga drömmar ihop, men inte som ett par, förklarar Nadina.

Med kretslopp, mångfald och hållbarhet som ledord fortsatte de att bygga ut odlingarna.

– Visst är vi idealister. Vi är noga med att grejer vi konsumerar ska vara schysta, köper helst inte nytt och producerar väldigt lite avfall, säger Nadina.

Ekologiskt utsäde köps in, gödsel och ensilage får de från lokala bönder medan staket, odlingslådor och annat byggs av återbrukat material. Grannar kommer med allt från gamla plankor till trädgårdskompost och gräsklipp som läggs som täckmaterial för att kväva ogräs, behålla fukt och ge näring.

– Det som är avfall för andra är guld för oss, säger Micke.

– Trädgården får vara stökig, vi lämnar högar med ris för att insekter ska ha livsmiljöer. Växter får blomma ut, stå kvar och vissna ner så näringen går tillbaka i jorden, säger Nadina. 

Vill bli självförsörjande

Målet är att i större utsträckning kunna leva på verksamheten och skapa en social plats där ortsbor, praktikanter och kursdeltagare kan mötas.

– För att göra trädgården mer cirkulär och själv­försörjande borde vi i högre grad ta vara på regnvatten och jobba mer med egen jord, vi köper till exempel såjord. Vi kan också bli bättre på att ta eget utsäde, säger Nadina.

Största bekymret är annars ogräs, här finns mängder av kvickrot som gärna letar sig in i bäddar och gångar. 

– Vi har tack och lov inte så mycket skadedjur eller sjukdomar, men ogrästrycket är hårt, berättar Micke. 

Mångfalden i odlingarna gynnar inte bara mikrolivet och skyddar växterna mot sjukdom, det är också ett sätt att hantera eventuell missväxt. Växer till exempel kålen dåligt ett år finns något annat som ger bättre skörd. Samtidigt kan det kosta på att arbeta med en trädgård av den här storleken.

– Jo, kroppen måste orka med och det har ju varit tuffa perioder när någon av oss varit skadad eller haft ont i ryggen. Men det har vi glömt varje vår när vi sätter i gång och försår och planerar, säger Nadina. 

– Det berikar verkligen livet att få äta supergoda grönsaker ur egen jord. Våra egna morötter, som inte riktigt duger att sälja, smakar fortfarande fantastiskt i januari fast de lagrats länge, säger Micke och ler. 

Permakultur

Nadina och Micke odlar enligt permakulturprinciper. 

– Då arbetar man med naturen och bygger upp odlingar och livsmiljöer som efterliknar naturliga ekosystem – med stor artrikedom och där varje del har en uppgift. Man försöker ta vara på sol, vind och vatten på bästa vis. Metoder och material anpassas efter förutsättningarna på varje enskild plats. Ofta praktiseras täckodling, växtavfall tas till vara och djur som får, höns, ankor, grisar och kaniner kan ha en viktig roll som skadedjursbekämpare, markberedare och leverantörer av gödsel. Ledorden inom permakultur är omsorg om jorden, omsorg om människan och rättvis fördelning, berättar Nadina Hannäs Navier.

5 favoriter i odlingarna

1. Kålväxter. ”De är mångsidiga, kan användas till mycket och skördeperioden är så lång! Vi kan äta grönkål från juni till december.” 

2. Lökväxter av olika slag. ”Vi har perenna lökar som gräslök, piplök och luftlök, de kommer så fort snön smälter. Då kan vi skörda grön lökblast. Vitlök odlar vi mycket, den kan skördas redan i juni och den vi tar upp senare räcker hela året.” 

3. Ärter och bönor. ”Bondbönor är en klar favorit, de kan ätas färska eller torkas.”

4. Rotfrukter. ”Kålrötter och rotselleri funkar jättebra, morötter lyckas vi inte riktigt med, troligen på grund av att vi har gott om åkersniglar.”

5. Bär. ”De är viktiga för familjen, inte för verksamheten. Vi har blåbärstry, vinbär, hallon och jordgubbar som förgyller våra måltider.”