I sextiotalshuset på klipporna ovanför Ålands hav lever Mia Bolin och Johan Ferner Ström sommarliv. Här är det enkelt att leva men också lätt att dras med i något kreativt projekt
Inbäddat mellan vindpinade, väldoftande martallar ligger huset och vecklar ut sina altaner över klipphällarna. Från havet syns det knappt, det gör ett modest och ödmjukt intryck men några detaljer skvallrar om att det inte är någon vanlig sommarstuga. Runt fönster och dörrar lyser blåmålade foder, taket är brutet på ett ovanligt sätt och i en tall intill huset svävar ett gigantiskt, knallrött formgjutet körsbär. Här på udden utanför Grisslehamn, med öppet hav så långt man kan blicka, tillbringar konstnären Johan Ferner Ström och pr-konsulten Mia Bolin en stor del av sommaren. Med vardag i innerstan och tre barn har de under många år haft huset som sin självklara plats på helgerna, året om.
– Det är alltid lätt att leva här. Det finns gott om plats och på sommaren tillbringar vi den mesta tiden utomhus och på verandan, säger Mia.
Huset ritades på 1960-talet av Johans mor Gunborg Ström i samarbete med den framstående arkitekten Carl Nyrén. Den fantastiska sjötomten fick Gunborg av sin far som var bonde i trakten. För honom hade den steniga, branta marken inget större värde, men hans driftiga femtonåriga dotter ställde en armébarack på stenstranden och flyttade in. Baracken byggdes ut men brann senare ner och 1967 byggdes i stället det nya, större huset. Det blev snart en plats för fart och fläkt. Här hade Gunborg, som nu var inredningsarkitekt på NK Inredning, legendariska fester som lockade innefolket från Stockholm ut till Grisslehamn. Därför var huset inte i bästa skick när Johan och Mia tog över efter Johans föräldrar. Planlösningen med öppna sociala ytor och avskilda sovrum lämnade de orörd, men alla väggar och tak ljusade de upp och som kontrast målades golvplankorna svarta.
– Men heltäckningsmattan i det som blev vårt sovrum behöll vi. Den är troligen från en tid då Gunborg inredde pubar i engelsk stil, säger Mia, som också arbetar med inredning genom sin byrå Tres PR.
– Rummet har alltid kallats Lugnet. Här finns en påtagligt tyst och skön känsla, fast det från början användes som ett andra vardagsrum, berättar Johan om sovrummet som är nedsänkt ett par trappsteg. Två stora fönster mot havet, en djup fönsternisch att krypa upp i och en trygg öppen spis bidrar till den mjuka, omfamnande känslan.
Konst och arvegods
Storstugan som rymmer de sociala delarna är mer öppen och luftig. Johans konstverk finns på väl valda platser: ett gytter av bananer klättrar längs murstocken, en serie objektcollage i plexiglaslådor pryder väggen ovanför soffan och i en av tallarna utanför huset hänger ett kolossalt körsbär, en prototyp till en barngunga vars slutversion finns i fruktparken i Liljeholmen. Inredningen är till stor del arvegods blandat med loppis-skatter från trakten och del del resminnen. Allt komponeras ihop av Mias säkra inredningshand.
– Stolarna från Gemla målade Johan blå när han var i yngre tonåren. Senare hamnade de i ett förråd men när han skulle fylla jämnt smugglade jag ut dem och lämnade in för originalrenovering på Gemlas renoveringsservice, berättar Mia.
En gåva som också går ton i ton med inredningsfilosofin. Återbruk går före inköp och därför finns också alltid något litet renoveringsprojekt att sätta tänderna i.
Fullt ös på landet
Att lata sig är inget för familjen Ferner Ström Bolin. Johan jobbar ofta med något konstprojekt och Mia har massor av kreativa projekt som rör hennes arbete eller huset. Nästa punkt på den gemensamma agendan är att bygga en ateljé till Johan.
– Jag är nog den enda skulptören i världen som inte har en ateljé. Så fort jag tömt och fixat ett utrymme att arbeta i så lägger Mia beslag på det, och sedan vips så är det inrett och fixat och donat. Det brukar sluta med att jag arbetar ute i ett tält på tomten, säger han och skrattar.
Måltiderna engagerar hela familjen och här får aspirerande kockar snällt ställa sig på kö. Johan har arbetat som kock, Mia gör gärna sin paradrätt melanzane alla parmigiana och dottern Saga arbetar vid sidan av gymnasiestudierna på ett bageri. Som tur är älskar resten av familjen att äta och det kan bli riktigt fullt kring borden när Johans son Sebastian med familj kommer på besök och Mias dotter Vendela med pojkvän ansluter. Det är vid sådana tillfällen Mia och Johan njuter som mest av huset.
– Jag är ohyggligt tacksam att jag fått ärva det här. Ändå finns det ju en ”arvets förbannelse” och förhållandet till den här platsen är aldrig okomplicerad. Delvis är det ju någon annans dröm man övertar, men efter en massa grubblerier har jag ändå landat i att det är fint och bra. Med åren har jag och Mia format något eget här, säger Johan.
