Orangeri med plats för mys

Lottas orangeri är ett rum att må bra i, inte minst när det regnar. Här trivs både växter och människor.

Murade väggar håller kvar värmen långt in på kvällen. Svarta bänkar och dyna, Ikea. "Love"-kudde, Cancan. Vit kudde, Ilva. Jeanskudde, HM Home. Kelimkudden är köpt på en resa. Träurna med Afrikas blå lilja, Black room. Vita porslinsurnan med doftpelargon är en gåva. En oljemålning och ett spegelskåp,båda köpta på loppis,gör orangerietmer rumslikt

Dagsljuset silas genom vinrankans imponerandelövverk. Gaveln med stomme i trä och rutor av glas har tidigare suttit i ett annat växthus. Nya taket är klätt med plexiglas. Vita gardiner, från Ikea, skärmar av när solen ligger på.

Fotogenkaminen, sprider värme kyliga dagar. Betonggolvet vilar direkt på en bädd av grus och sand. Järnpallarna är köpta på loppis,liksom glasklotet. Kudde, Day. Järnurnorna med taklök kommer från Sofieros slottsbutik.

Rottingfåtöljen är ett av Lottas många loppisfynd. Brun sammetskudde, Day. Vit kudde,

Vackra gamla stallfönster ger orangeriet karaktär. Två följde med husköpet, ett är köpt på loppis.

Upp till nock är det 4 meter. Utanför orangeriet fungerar en trälåda som krukförvaring. Glasflaskorna och stegen har Lotta hittat på loppis.

Lotta Hogrell, inredare och stylist, trivs i sitt enkla orangeri på 12 kvadrat hemma i Rydsgård, mellan Skurup och Ystad. Hunden Melitta är en softcoated wheaten terrier.

Hallå Lotta Hogrell, varför ett orangeri?
– För att det är ett så bra sätt att förlänga "ute"-säsongen på. Det blåser en hel del här i Skåne, så det är skönt med ett rum att kura i. Här kan vi vara nästan året runt, tack vare kaminen.

Vad kom först, växterna eller väggarna?
– Hela idén började med att vi köpte citron- och apelsinträd, och skämtade om att man måste ha ett orangeri om man har citrusväxter... Så på sätt och vis var det växterna som kom först. Men ärligt talat är det mer ett rum tänkt för människor än för växter.

Hur skred ni till verket?
– Startskottet kom när en granne här i Rydsgård erbjöd oss att ta över ett förfallet växthus. Jag ritade och min man Urban byggde. I stort sett allt byggnadsmaterial, förutom plexiglastaket, är återvunnet. Tegelstenarna i de murade väggarna har tidigare suttit i innerväggar vi rivit. Kaminen och ett par av stallfönstren följde med huset vid köpet och ett har vi köpt på loppis. Betongplattorna på golvet hittade vi på Blocket.

Vad avgjorde placeringen på tomten?
– Huset som orangeriet ligger intill var ursprungligen ett hönshus, som nu blivit gästrum. Orangeriet är byggt på den gamla hönsgården, som lämpligt nog vetter åt väster. Rummet blir därför inte så gassigt under varma dagar och på kvällarna kan man njuta av solnedgången härifrån.

Har ni dragit in el, vatten och belysning?
– Nej. Enda uppvärmningen står fotogenkaminen för och vatten hämtar vi från trädgårdskranen strax utanför. På utsidan av huset finns också ett eluttag som vi kan koppla ljusslingan i taket till, eller en radio, när man vill ha det.

Vinrankan ser ut att stortrivas. Hur väljer ni växter?
– Somliga växter gillar inte riktigt klimatet här, så det blir mest medelhavsväxter, som tål värmen bättre, till exempel citrusväxter och olivträd. Ofta är det utseende och dofter som styr. Jag är inte typen som tänker så mycket på pHvärde och jordmån... Vinrankan hade problem med mjöldagg när den bodde i ett växthus med lägre tak, men här verkar luftcirkulationen vara bättre. Mjöldaggen är i alla fall borta!
Hur används rummet?
– Både för umgänge och vila. Det blir en annan stämning här än inomhus, inte minst när regnet smattrar på taket. Att ta ett glas vin tillsammans med vänner, eller ligga på dagbädden och läsa, är väldigt rofyllt. Vi är här mest på våren och hösten. Rummet värms fort upp av solen och de murade väggarna är bra på att hålla kvar värmen.
Vilken stund på dagen är den bästa i orangeriet?
– Det är nog på kvällen, när man har tänt levande ljus. På helgen äter vi gärna lunch här, min man och jag. Det är också väldigt mysigt.

Av Eva Wrede Foto Peter Carlsson