En tolvrummare till trädgård

Eva och Robert Olsen hade lämnat lilla Brantevik på Österlen – för gott trodde de. Men nu är de tillbaka i nytt hus och njuter av allt en trädgård kan erbjuda; färgprakt, dofter och sinnesro.

De raka gångarna ger utrymme för frodiga planteringar. Låga och höga ligusterhäckar ramar in trädgården på flera olika håll.

Den stora pilen planterades för bara några år sedan men är redan trädgårdens centrum, där flera rum skapats.

Rosen 'American Pillar' bäddar tillsammans med den ljusare rosa 'Valdemar' in pergolan.

Med stenarna som grävdes upp vid bygget av bostadshuset byggde Robert murar kring trädgårdslandet och växthuset.

Robert tycker att det är enklare att lyckas med grönsaksodling i pallkragar. Det är lättare att få växterna att må bra genom att han kan kontrollera mängden gödning och vatten bättre.

Ett utekök, inrymt i en nisch i fasaden, var ett måste för Robert som älskar att laga mat, särskilt med sina egna primörer.

Ett litet gaskök, en vask och några arbetsytor gör matlagningen lätt utomhus.

Primörer i väntan på tillredning.

Nära till köket, både ute och inne, har Eva och Robert sin matplats under ett stort skyddande parasoll.

Solens strålar silas till ett skönt ljus under hängpilen och rosen 'Valdemar' prunkar intill. Evas och Roberts favoritplats.

Längst ner i trädgården odlar Robert sina älskade grönsaker. Rödbetor, lök, kål, bönor och sallad trivs i de välgödslade pallkragarna.

Matplatsen framför gästhuset skuggas behagligt av segelduk och pilgrenar. Segeldukarna har knutits fast i ett ramverk som löper runt uteplatsen. En vinranka söker sig upp mot himlen.

Det var svärdottern som propsade på att det skulle vara raka linjer i trädgården. En pergola förstärker intrycket av trädgårdsgången.

Med ryggen mot huset och utsikt över växthus och trädgårdsland kan man slå sig ner under den skuggande pilen. Till vänster på pergolan växer rosen 'Valdemar' och till höger den mörkare rosa 'American Pillar'.

I spaljén har man brutit av med armerings-nät där luktärtorna klättrar på sommaren. Den vita rosen 'Iceberg' frontar i rabatten.

Trädgårdsplan.

För fyra år sedan insåg Eva och Robert Olsen att livet inte hade tid att vänta. Efter att Robert hade gått igenom en akut och lyckad bypassoperation började planeringen att skapa ett liv i Brantevik på Österlen – igen.

– Ja, vi var helt övertygade om att vi inte skulle återvända hit. Vi bodde här mellan 1987 och 1995 och trivdes bra, men när först posten och sedan affären försvann gick byn i dvala. Då tog vi vårt pick och pack och flyttade till Köpenhamn, berättar Eva.

Eva och Robert tillbringade sedan varje midsommar i Brantevik och år 2000 fick de nys om att flera nyavstyckade tomter var till salu. De knep hörntomten direkt!

– Först hade vi inte en tanke på att bygga utan bara ha tomten som en pensionsförsäkring. Men när Robert blev sjuk insåg vi att det var i Brantevik alla hälsade på oss och frågade hur vi mådde. Vi kände oss helt enkelt hemma här.

– Vi bestämde oss för att bygga och 2003 började vi med gästhuset. Alla i familjen, inklusive de utflugna barnen, snickrade varje helg, berättar Robert.

Där bodde sedan Eva, Robert och dottern Amanda medan det stora huset byggdes. Arkitekten Christian Rønne ritade och planerade huset med stora fönsterpartier i väster och söder som öppnar fasaden mot trädgården.

– När båda husen stod klara var trädgården en byggarbetsplats med grus- och stenhögar. Vi ringde vår svärdotter Matilda Andersson som är landskapsarkitekt och fick en uppläxning. Hon sade att nu har ni gjort som alla andra, ni har lagt alla pengarna på husbygget och inga finns kvar till trädgården.

Matilda anpassade trägårdens form till huset. Den 800 kvadratmeter stora trädgården delades upp i 12 rektangulära rum, alla med raka linjer.

– I våra tidigare trädgårdar har Robert velat ha runda former på rabatter och häckar, men Matilda styrde upp honom.

Det är Robert som står för växtinköp, plantering och skötsel av trädgården.

– Jag har dålig koll på vad växterna heter men jag ser till att de mår bra och växer. Det mesta har jag köpt plantskolan i Tågarp. Där sade ägaren att man inte kunde ha en trädgård utan en ros som heter 'Valdemar', så då fick det bli en sådan.

Mitt i trädgården, mellan de två uteplatserna, står en hängpil som har vuxit upp och blivit huvudattraktion på bara några år. Längst bak på tomten har Robert sin köksträdgård med odlingsbäddar, bärbuskar, fruktträd, kompost och växthus.

– Jag älskar att laga mat och det finns inget bättre än att gå ut och dra upp purfärska primörer och tillaga i uteköket.

I odlingsbäddarna växer kronärtskocka, grönkål och gröna bönor sida vid sida med potatis, morötter, spetskål, vitlök, rödbetor och olika sorters lök. I rabatterna runtom sprider kryddörterna härliga dofter.

– I växthuset odlar jag tomater, melon och chili.

Robert frösår alla växter på våren och planterar ut dem när frostrisken är över. Fröer till solrosor, luktärter, linblommor och jätteverbena brukar också finnas med i påsen från plantskolan.

Trädgården har på bara fyra år förvandlats från en torr stenhög till en grön oas, men så har den också fått mycket kärlek.

– Jag älskar att komma hem efter en stressig arbetsdag i Köpenhamn och sätta fingrarna i jorden, att rensa ogräs får mig att stressa av fullständigt, säger Robert.

Av Ulrika Grönlund Foto Peter Carlsson Illustration Eva Robild