Pampigt parhus i Strängnäs

En modig flytt till det okända förde familjen Lännerholm-Weggeman till Strängnäs. Nu bor de pampigt i ett parhus på 500 kvadrat som är en del av småstadens mer välkända hus.

Fläktkåpan och köksskåpen – alla luckor och fronter! – har Mikael snickrat själv på stommar från Ikea. Bänkskivorna är av oljad ek. Furuplankorna på golvet har behandlats med lut och olja. Pendellampor i taket, Gysinge Bruk.

Det 90-åriga huset är en välkänd Strängnäsprofil. En gång i tiden mentalsjukhus, i dag ståndsmässigt parhus med fyra hushåll. Denna del av huset är familjen Lännerholm-Weggemans.

Entrén är ljus och rymlig, med tåligt kalkstensgolv. Korgar att gömma mössor, vantar och annat smått i får hamna huller om buller i stora korgar. Hatthylla och hängare, Indiska.

Mörka träslag, mörkröd soffa och matchande mörka draperier – med små medel har vardagsrummet fått något stilfullt, engelskt över sig. Den röda sammetssoffan fyndades på loppis för 300 kronor. Kudde med ansikte, Betty's i Borås. Soffbord, Indiska. Matta, Ikea. Spegeln med guldram är köpt på loppis. Vit soffa, Mio. Röda gardiner, Hemtex. Vita spetsgardiner, Ikea. Kristallkrona, Solna Auktionsverk.

Öppna vägghyllor i stället för överskåp gör det redan luftiga rummet ännu luftigare. Krokar med udda koppar blir en fin detalj.

Bakom de svarta dörrarna döljer sig kyl och frys, från Gram. Camilla har själv målat dem med griffelfärg.

Trädgårdspaviljongen, som tillhört annan fastighet och egentligen skulle rivas, lyftes på plats efter att familjen flyttat in. Här kan det dukas upp till fest, när årstiden är den rätta.

På blankslitna kalkstensplattor i den pampiga övre hallen ligger två orientaliska mattor, köpta på auktion. Skänken är en gåva från mäklaren som sålde huset (!).

Med en takhöjd på omkring fyra meter och höga, småspröjsade fönster får somliga rum en lätt sakral känsla. Över köksbordet hänger kransar av ljusslingor som Camilla dekorerat, från Ikea. Bord Norden (ommålat), Ikea. Stolar, Solnas auktionsverk.

Camillas och Mikaels sovrum har en sval och elegant grå färgskala. Överkast och kuddar är köpta i Thailand.

En ljusslinga från Happy Lights, köpt i Thailand, pryder en av väggarna i Milians rum.

Sängen i Bastians rum går i brunt och har kuddar mönster i etnostil.

Vid en väggfast bänkskiva i Bastians rum får många plats att sitta och greja.

Milians rum har fått en röd färgglad vägg och lekfulla lampor i olika former. Dagbädd och vägglampor, Ikea.

Ett vitrinskåp i mörkt träslag fyllt med böcker adderar den stilfulla engelska känslan.

En trappa upp har tre mindre rum slagits ihop till ett stort vardagsrum. Båda balkongerna har också tillkommit efter att familjen Lännerholm-Weggeman flyttade in. I den nedre våningen finns pingisrum, stora lekytor och gästrum.

För tio år sedan bodde Camilla och Mikael i Solna. De hade precis fått sitt första barn och tvårummaren hade börjat kännas trång. Jakten på ett nytt boende inom pendlingsavstånd till Stockholm, gärna längs Mälarbanan, tog sin början.
– För de pengarna det kostar att få ett rum till i Stockholm kan man få mycket mer en bit bort. Och vi fick väldigt mycket mer! konstaterar Camilla nöjt.
I stället för en lägenhet på 62 kvadratmeter stod familjen plötsligt med en boyta på omkring 500 kvadratmeter. Dessutom en – hittills! – oinredd vind med sex meters takhöjd. I Strängnäs! Varken Camilla eller Mikael har någon förankring i området, men de tyckte genast om den idylliska lilla staden.
– Hela storyn med det här husköpet är lustig. Vi var på visning av en gammal smedsgård i Mariefred. Mäklaren hörde oss prata och uppfattade att vi tyckte det var för lågt i tak. Då tyckte han att vi skulle titta på det här. Han hade själv köpt en kyrka här i närheten, som han först gifte sig i och sedan avkristnade och gjorde om till bostad. Vi började renovera våra hus samtidigt och fick stort utbyte av varandra, berättar Camilla muntert.

På vinden stod 50 sängar

Det pampiga stenhuset med putsad fasad och enorma, spröjsade fönster är välkänt för många Strängnäsbor. Från byggåret, 1922, och fram till slutet av 1980-talet fungerade det som mentalsjukhus, därefter som flyktingförläggning. När Camilla och Mikael först såg huset hade det stått tomt och övergivet under flera år. Att ett köp skulle innebära massvis med arbete förstod de med en gång. Men så skulle de ju också få ytorna, rymden, ljuset, de vackra omgivningarna och närheten till vattnet.
Köpet gjordes upp i februari 2003, men det skulle dröja till våren 2004 innan familjen kunde flytta in. Under detta år hann mycket hända. Bland annat visade det sig under rivningsfasen att bruket bakom kaklet innehöll asbest. Följden blev en omständlig och kostsam sanering. Camilla pluggade och Mikael var pappaledig. Eller ledig och ledig, han renoverade...
– Mikael har gjort otroligt mycket. Ibland gör han saker bakvänt, men det blir alltid bra i slutändan. Han ser inga "problem", bara uppgifter som ska lösas, säger Camilla med värme i rösten.
– Jag står kanske mer för estetiken, gillar att tänka på inredning och färgsättning. Och så hjälper jag till med enklare arbetsuppgifter, som att måla och slipa.
En trappa upp i det gamla sjukhuset låg avdelningen för nervsvaga kvinnor. Skötarna sov i små rum, patienterna i stora salar.
– Första gången Mikael skulle övernatta här sov han ensam
i en gammal patientsal. Han fick hämta en säng på vinden – där fanns 50 stycken! Han brukar inte vara mörkrädd, men den kvällen passerade alla skräckfilmer revy innan han somnade...

Levande och varm "crossover"

I dag använder familjen framför allt övervåningen, där planlösningen ändrats totalt och bland annat tre mindre rum slagits ihop till ett stort vardagsrum. En trappa ner finns gästrum, pingisrum och stora lekytor. Den gamla sjukhuskänslan känns mycket avlägsen.
När Camilla ska beskriva sitt hem använder hon ord som "crossover" och "levande". Hon har aldrig haft ambitionen att det stilmässigt ska passa in i någon särskild genre.
– Vi vill att vårt hem ska kännas genuint och att det ska finnas någon sorts själ i det. Vi ville ha en varm och lite ruff stil. Därför har vi bara målat de flesta väggarna, som har en putsad struktur, inte tapetserat dem, förklarar hon. 
Under renoveringen hämtade hon och Mikael inspiration i byggnadsvårdsbutiker, inredningstidningar och böcker.
– Jag kan rekommendera en bok som heter "Nordljus – 14 skandinaviska bostäder" (Damm förlag, 2002, reds anm), där hittade vi ett kapitel om en dansk gård som gav många idéer.
Exteriört ser det k-märkta huset ut ungefär som det gjorde före inflytten, förutom två balkonger som Camilla och Mikael låtit sätta upp. Trädgården, däremot, är inte sig alls lik: av den gamla skogsdungen och grusplanen har det blivit en grönskande oas. Men så fick också 16 ton sten fraktas bort och ersättas med ungefär lika mycket jord.
– Vi har stora framtidsplaner för trädgården, som jag gärna vill utforma i italiensk stil med pool och fontäner, säger Camilla lite drömmande, men tillägger med nyktrare tonfall:
– Renoveringen är ett ständigt pågående projekt. Det går inte att jaga på för mycket.
Just nu fokuserar hon och Mikael på att knoppa av en etagevåning på 115 kvadratmeter för uthyrning, från den befintliga boytan.

Styling Johanna Flyckt Gashi Text Eva Wrede Foto Lina Östling
  • Få husohem.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Mer att läsa

    Idag
    13 romantiska sovrum vi gärna skulle tillbringa alla hjärtans dag i
    Igår
    8 favoriter ur Ikeas nya tillfälliga kollektion