Stugresan – huset som flyttade

Nedtaget bit för bit och fraktat 90 mil - Katarinas hus har turnerat genom halva Sverige. Nu har det åter byggts upp i Roslagen och ser ut som om det alltid stått där.

Av flytten från Luleå till Roslagen syns inga spår på huset i dag. Fasaden är målad i Falu rödfärg, fönsterbågarna i ljust turkos.

Vid gaveln utanför köket löper ett litet trädäck. Vetten som ligger där har funnits i trädgården så länge Katarina kan minnas.

Tapeten med engelskt jaktmotiv i hallen kommer från Cath Kidston.

Fåtölj på övervåningen "Ektorp Jennylund", Ikea. Överdraget "Classic ruta" har Katarina formgivit för Bemz.

Verandan på övervåningen med en väggfast bänk badar i ljus eftersom väggen består av enbart fönster. Bordet i plexiglas är köpt på en loppmarknad. Kuddarna är klädda med tyger från Bemz.Grålackerade brädgolv.

Konstnären och formgivaren Katarina Wiklund älskar second hand. Skrivbordet och lampan är sommarfynd.

Sängen i Katarinas sovrum kryper in under snedtaket. Överkastet kommer från 10-Gruppen.

Katarina har låtit köket behålla sin retroprägel och kryddat med trivsamma loppisfynd. Den turkosa köksinredningen är original och följde med i flytten från Luleå.

Kökssoffan kommer från Katarinas föräldrars hus i Norrland. Stolarna är tillverkade av en snickare i hennes pappas hemby i Västerbotten. Tapeterna i köket är teckningar av imaginära kartor gjorda direkt på väggen. Kristallkronan har Katarina fått i julklapp. Köksbordet är arvegods .

Garderoben i Frans rum följde med huset. Katarina har målat om golven flera gånger, men köper aldrig färdigblandade färger utan använder egna blandningar som hon rör ihop i snickarboden. Virkat överkast och blommig kudde är arvegods. Övriga kuddar från Bemz. Stolen är ärvd och omklädd i tyget "Terrazzo" från Svenskt Tenn.

Trappan leder upp till ateljén som har full takhöjd. Under ryms hyllor med loppisfynd och Katarinas symaskin.

Utemöblerna på verandan, som har utsikt mot havet, kommer från Katarinas mormor och morfar.

Utemöblerna på verandan, som har utsikt mot havet, kommer från Katarinas mormor och morfar.

Nedervåningen. Timmerstugan på 90 kvm har utgång från köket till uteplatsen. Ateljén är öppen upp till nock.

Övervåningen. Timmerstugan på 90 kvm har utgång från köket till uteplatsen. Ateljén är öppen upp till nock.

Konstnären och formgivaren Katarina Wiklunds sommarhus i Roslagen byggdes under förra sekelskiftet – i Luleå.

– Så här i efterhand kanske det låter konstigt men för mig kändes det helt naturligt att flytta huset från Norrland ner till östkusten, eftersom mina föräldrar tog ner och flyttade ett helt hus när jag var liten. Jag trodde helt enkelt att det var så man gjorde, berättar Katarina.

Tanken på att köpa ett hus och flytta det fick Katarina när hon gick på Konstfack och sonen Frans var liten.

– Vi hade inga pengar. Vi skulle inte ha haft råd att bygga ett hus på något annat sätt. Om man är händig och tycker det är roligt att göra saker själv är det ett bra sätt att få ett riktigt hus med inredning och allt. Jag och min dåvarande man läste annonser om timmerstugor som var till salu i Norrland och hittade den här för en överkomlig summa. Så åkte vi till Luleå och märkte upp och rev den och bokade plats på ett långtradarsläp. När allt var på plats byggde vi upp den igen, berättar Katarina.

Hela huset, inklusive all fast inredning, monterades alltså ner i mindre bitar och stuvades i lastbilar som fraktade det till den nya hemvisten. Även om det var mycket arbete, hade det sina fördelar.

– Det blir ju billigare än att bygga nytt. Om man är händig men inte har några pengar så är det en bra lösning. Vi behöll det mesta av inredningen som den var, men gjorde vissa förändringar i planlösningen när vi satte upp huset andra gången.

Livet i huset vid Östersjön skiljer sig på många sätt från Katarinas liv inne i Stockholm. Huset saknar visserligen moderna detaljer som dusch och toalett, men det är väl isolerat och håller en bra temperatur både sommar och vinter.

– Jag spenderar alltid somrarna här ute och jag är här så mycket det går på höstar och vårar. Det började med att mina morföräldrar byggde ett hus här och sedan dess har det bara blivit fler och fler släktingar runt omkring på ön, så det blir mycket umgänge. Under somrarna hinner vi knappt med gäster från stan. Vi har alltid tillbringat loven här och har många vänner i trakten. Det är faktiskt ganska skönt att dela upp livet lite grann, säger Katarina.

Den röda stugan har blivit en riktig vintageguldgruva eftersom hon har ett stort intresse för second hand.

– Jag går alltid på lördagsloppis inne i byn här. Det är visserligen lika mycket en social grej som att det är roligt att leta efter saker. Men nu för tiden är jag mer restriktiv med grejer och köper mest bullar och rabarber och sånt, berättar hon.

Att Katarina har ett kreativt yrke kan man hitta många tecken på huset.

– Jag jobbar både som konstnär och formgivare och har alltid varit fascinerad av inredning som ett sätt att berätta historier, gärna med hjälp av mönster. Den fascinationen är något som knyter ihop min verksamhet, berättar hon.

En av hennes skapelser hittar man på väggen i köket.

– Tapeterna i köket är teckningar av imaginära kartor gjorda direkt på väggen. Även i min sons sovrum finns screentryckta tapeter som jag gjort. Om man tillhör min generation känner man igen mönstret – det är taget från apotekspåsen som fanns under min uppväxt – med plåster, piller, sprutor med mera på en grå botten, berättar Katarina.

Mönstret, som även blev tyger och pyjamasar, var resultatet av ett projekt som hon genomförde under sin tid på Konstfack. Katarina arbetar även tillsammans med det svenska företaget Bemz som tillverkar kuddar och alternativa klädslar till Ikeamöbler. Fåtöljen på övervåningen är klädd i ett tyg som Katarina gjort för Bemz och på bänken vid fönstret intill ligger kuddar som också är klädda med tyger hon designa.

På tomten finns fruktträd, buskar, rabatter, grönsaksland och ängsblommor. I ett av trädgårdens hörn står ett gammaldags utedass utan några som helst moderna bekvämligheter. Men för den sakens skull har Katarina inte sparat på krutet i inredningen och det lilla huset är hemtrevligt med både blommor och konst. Bakom utedasset tar skogen vid.

Katarina delar trädgården med sina föräldrar. Deras hus ligger på ena långsidan, medan hennes eget ligger på en av kortsidorna.

– Det är mamma som står för arbetet i trädgården. Hon jobbar oavbrutet med att få saker att överleva i den här karga jorden. Själv tycker jag mest om att vara inomhus.

Nere vid vattnet löper en smal stig längs vassruggar, förbi klipphällar och en sjöbod. Där stigen tar slut ligger en liten brygga med vidsträckt utsikt ut över havet. Bryggan delar Katarina med sina släktingar som bor på angränsande tomter. Här dricker hon gärna kaffe eller tar en drink före maten. Men heta sommardagar lockar mest ett svalkande bad från klipporna där solen ligger på ända tills den går ner.

Av Charlotte Frey Svidén Foto Carl Dahlstedt