Radhus med rätta känslan

Varmt och välkomnande i lysande rött. Hemma hos familjen Lundberg i radhuset i Malmö står bra funktion, god design och närheten till allt högt på listan.

Soffan från 70-talet är klädd med mikrofiberväv, från franska Ligne Roset. Fotot från Cirkus Cirkör av Mattias Edwall. Plaststolen i hörnet är en Eames-kopia som Patrik fått av en granne. Eldstaden, en bioetanolspis, döljer några felplacerade rör och är tillverkad i materialet "Corian". I hörnet golvlampan "Rosy Angelis" av Philippe Starck. Soffbord från en antikhandel. Ljusstakar "Festivo", Iittala.

Mellanvåningens läshörna med Yrjö Kukkapuros fåtölj "Karuselli", förvaringsbänk "Funk" från David Design med "String"-hylla ovanför. Skåpet i alm t v är köpt i en antikaffär.

En stor hörnsoffa är ett måste för varje barnfamilj, tycker Anna. Axel, Agnes och Ester håller till i soffan "Karlstad" från Ikea. Soffbord från Iform. Vägglampett köpt på en mässa. Cd-hylla i grönt av formgivaren Caroline Westerståhl. Världskartan är en tapet från Tapetorama. Korg i flätade plastband, Ikea. Trälådan är ett loppisfynd.

Tigerungarna på väggen är en bild som Patrik låtit förstora upp. För att förstärka tigerkänslan är golvet gult och detaljer i rummet svarta. Hylla "String" med arbetsskiva för läxläsning.

Trapphuset är lite av ett galleri med tavlor hela vägen uppifrån och ner.

Toaletten med litet minibibliotek. Toalettstol med inbyggnadstank, Ifö. Hylla, "String Plexi".

Badrum med glasmosaik från Golvpoolen som ger ett medelhavsgrönt intryck. Handfat och taburett, Svedbergs.

Anna och Patrik har målat golvet vitt i sitt sovrum. Nattduksbordet är egen design och har tillverkats av möbelsnickeriet Fabriksgatan 2.

Den långsmala hallen med väl utnyttjad platsbyggd bänk som rymmer mycket. Tygfack för vantar och mössor, Norrgavel. Det röda gummigolvet från Freudenberg mynnar i köket.

Skänken är köpt på auktion och fungerar bland annat som barskåp. Kvasten som praktiskt alltid hänger framme är från Designtorget.

Kök och matplats med gott om plats för alla. Det italienska matbordet är köpt på auktion. "PH"-lampan har hängt på ett kontor, "Sjuan" stolarna är köpta begagnade. Duk "Susanna" och barnstolar, från Ikea. Kokböckerna ryms i hyllan "Pilaster", Källemo.

Varje våning har en liten altan som vetter inåt bostadsområdet.

Familjen Lundberg framför sitt radhus.

Radhuset i tre plan har en sammanlagd yta på 159 kvm. Från varje våning finns utgång mot uteplats och balkonger som vetter in mot bostadsområdet.

Radhuset i tre plan har en sammanlagd yta på 159 kvm. Från varje våning finns utgång mot uteplats och balkonger som vetter in mot bostadsområdet.

Radhuset i tre plan har en sammanlagd yta på 159 kvm. Från varje våning finns utgång mot uteplats och balkonger som vetter in mot bostadsområdet.

Första intrycket är att hela huset är rött. Men det är bara golvet som är knallrött i hallen, köket och vidare till glasdörren mot altanen. Man får lust att se vad som finns runt hörnet. Och där har man faktiskt hela världen framför sig med en stor världskarta på väggen. I hörnsoffan slänger sig barnen – Agnes, Ester och Axel – som just kommit hem från fritids och förskola.

– Jag gillar verkligen kartan. Vi tittar på den varje dag när vi pratar om nyheter i tv och tidningen, säger deras mamma Anna.

Tidigare bodde familjen i en skånelänga på landet.

– Vi blev aldrig färdiga, säger Anna, vi höll bara på och renoverade och körde barnen överallt; till kompisar, till skolan och aktiviteter. Nej, det var inget för oss.

Anna och Patrik såg sig om efter ett annat boende. Trötta på all renovering, ville de helst flytta in i något nytt. Valet föll på ett radhus som skulle byggas i Västra hamnen i Malmö, ritat av familjens vän Agneta Hahne.

– Vi ville gärna bo nära havet i ett av hennes hus. Vi sålde huset, magasinerade möblerna och flyttade till mamma som bodde i sommarstugan, berättar Anna.

När det väl var dags att flytta in var radhuset långt ifrån färdigt, vilket visade sig vara en fördel.

– Vi kunde göra egna val som gjorde allt för känslan; rött golv i köket, vitt på de andra våningarna och vit trappa, berättar Patrik.

Närheten till havet har blivit en extra kvalitet.

– Jag börjar varje morgon med ett bad tillsammans med grannen, berättar Anna. Vi uppskattar också att det bor alla möjliga typer av människor i olika åldrar här.

Radhuset är byggt i tre våningar. Nästan hela bottenplanet upptas av det stora köket.

– Det är här allt händer, säger Anna. Ett stort matbord och en rejäl soffhörna gör att det finns plats för alla. Man kan laga mat tillsammans, eller hänga i soffan och vara med ändå.

Mellanvåningen är en frizon där man kan vila i soffan vid eldstaden, läsa i snurrfåtöljen eller arbeta en stund på kontoret. På tredje våningen ligger sovrummen. Flickorna delar på "Tigerrummet", uppkallat efter en bild på två busande tigerungar. Golvet är tigergult medan matta, sittpuff, lampa och stol står för de svarta ränderna. På plan tre finns även tvättmaskinen.

– Det är här vi har garderober och tvättkorgar, så varför släpa ner allt till bottenvåningen, menar Anna.

Trappan mellan våningarna känns som ett riktigt galleri.

– Målet är att fylla hela trapphuset med konst och lämna hemmets övriga väggar tomma, säger Patrik. På så vis blir trappan mer än en transportsträcka.

Praktiskt, lättskött och trivsamt, så vill Anna att ett hem ska vara.

– Jag vill vara med familjen så mycket som möjligt, inte ödsla tid på städning. Det ska vara lite avskalat, inte för mycket grejer.

Inredningen överlåter hon till Patrik. Det mesta kommer från loppisar, auktioner eller containrar.

– Intresset för design vaknade när vi kom över några av Arne Jacobsens "Sjuan"-stolar. Lite senare blev det åtta trebenta "Myran" när jag köpte en bil på annons. Jag fick dem på köpet med vinterdäcken, berättar Patrik.

Sedan dess har det blivit många fynd, framför allt möbler från 1960- och 70-talen. En favorit är vardagsrummets turkosblå soffa.

– Det är fransk design från 70-talet, förklarar Patrik. Jag var på jakt efter just den soffan länge, och hittade den till slut på nätauktion i Tyskland.

Om trapphuset är en konstutställning, så är mellanvåningen ett möbelgalleri – och allt har sin historia. Yrjö Kukkapuros fåtölj "Karuselli" är inropad på Bukowskis. Annat kommer från möbelmässor, antikaffärer och nätauktioner.

– Stolen i plast, en Eames-kopia, fick vi av grannen på landet.

Ett och annat nytt finns också, som förvaringsbänken "Funk" som är så bred att den inte gick att få upp för trappan och fick tas in med grävskopa via terrassen.

– Eftersom jag köper det mesta på auktion blir det inte så dyrt, fortsätter Patrik. Soffan hade kostat tio gånger så mycket ny. Principen är en grej in, en grej ut, så vi byter möblemang ganska ofta.

Han gillar också att konstruera saker själv. Som den öppna spisen som kom till för att dölja några felplacerade rör.

– Rören satt i bästa blickfånget. Jag ritade spisen med inspiration av en jag sett. Det blev ganska bra till slut, konstaterar Patrik.

Av Ida Magntorn Foto Tine Guth Linse