Hitta en egen lott
Vill man ha en egen kolonilott är det bästa sättet att ta kontakt med en lokal koloniförening. I de flesta kommuner har fastighetskontoret kontaktuppgifter om föreningarna. Annars kan man vända sig till Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar på telefon 08-556 930 80, www.koloni.org.
I närområdet kring Stockholm och Malmö kan det röra sig om flera års år väntan för att få hyra en odlingslott och köpa en stuga. Men söker man sig lite längre ut blir väntetiderna genast kortare.
Tanken bakom kolonirörelsen var ursprungligen att trångbodda stadsbor utan ekonomiska resurser skulle få chansen att komma ut i friska luften och odla till husbehov. Staden upplåter marken för ett lågt arrende och koloniområdena runt storstäderna ska fungera som strövområden även för dem som inte har en egen lott.
Ann Catrin och Hasse tillbringar så mycket tid de kan på sin kolonilott. Stugan ligger nära hemmet men är ändå så annorlunda med en enkel och lite gammaldags känsla i huset och en trädgård som grönskar med en nästan exotisk intensitet.
– Det är jätteskönt att det ligger så nära. Men man känner sig ändå fri. Här kan man gå och pyssla i all oändlighet och ta dagen som den kommer, säger Hasse.
– Vi brukade hyra sommartorp under flera år men längtade efter något eget, berättar Ann Catrin. Det här är en jättebra lösning för oss som har äldre barn som fortfarande bor hemma. Vi kan alltid lätt åka hem om det behövs.
De köpte sin kolonistuga 1998 och har sedan dess bytt fönster, målat om och flyttat en vägg för att få plats för det nya, lilla köket. Här öppnade de också upp ett nytt fönster för ljusets skull. Golven är slipade och vitoljade. Panelen på verandan är ny och laserad i vitt. Fasaden har de målat grå så att huset passar in i trädgårdens färgskala.
Både vilt och ordnat
Helmerssons tycker att det är underbart att ha en trädgård där man kan prova nya saker och de menar att man lär sig med tiden.
– Från början var det här med trädgård mer mitt intresse. Men Hasse har hakat på. Vi läser mycket för att få inspiration och har valt en färgskala både i huset och i trädgården som går i silver, vitt och blått. Ibland kommer det även in lite rosa, det är vackert mot det gröna, säger Ann Catrin, som är dekoratör till yrket.
Ann Catrin och Hasse ville skapa en miljö som kombinerar det vilda med det strukturerade och idéerna har fått växa fram successivt.
– Det kan lätt bli för rörigt om det får blomma i alla möjliga färger. Vi har i stället valt en enkel färgskala och sedan delat upp trädgården i olika rum.
– Det är spännande. Man ser inte allt på en gång och det finns alltid nya projekt. Samtidigt är det viktigt att man inte blir slav under sin trädgård. Man måste ju hinna njuta också, säger Ann Catrin.
Trädgård att njuta av
Att ha en kolonilott innebär att man måste följa vissa regler. Man får självfallet renovera huset och även bygga ut inom rimliga gränser. Men man får inte bygga husen för höga så att de stör miljön. Häckarna måste här klippas före midsommar och får inte vara högre än 120 centimeter. Det är ju meningen att alla ska kunna njuta av de vackra trädgårdarna. I området finns också en filosofi om att allting i möjligaste mån ska återanvändas, så en kompost i trädgården är ett måste. Man får dra in el men inte vatten i huset eftersom det bara ska fungera som ett temporärt boende. Detta skulle kanske kunna kännas lite krångligt, men det stör inte Ann Catrin och Hasse.
Vatten från ån
– Vi vattnar trädgården med vatten från Fyrisån här bredvid och dricksvatten hämtar man vid ingången till området. Det fungerar utmärkt. Vi har också installerat en mulltoa i gårdshuset så egentligen har vi alla bekvämligheter vi behöver. Det ska ju inte vara som hemma, säger Hasse.
Efter renoveringen känner de sig ganska färdiga med huset.
– Men det finns alltid nya projekt att ta tag i. Nu har jag fått en idé om att bygga en mur av alla tegelstenar som ligger på tomten. Förmodligen framför ormbunkarna, säger Ann Catrin.
– Det roliga är ju att det aldrig blir klart. Man får nya idéer och börjar om igen.
Av Cecilia Backman Foto Andrea Turander