Ta reda på ditt hus historia – så gör du!

Att veta mer om sitt hus historia, vem som bodde där, hur huset såg ut, kan ge pusselbitarna till att lyckas med renoveringar eller ge känslan av att "känna" sitt hus. Så här gör du för att ta reda på mer.

Rent praktiskt så kommer man långt genom att skrapa på ytan som att leta under tapeter och färglager. Detta ger ofta en god bild av hur huset var färgsatt interiört och exteriört. Har man tur stöter man på en igensatt dörr eller ett igensatt fönster i en vägg, där originaldörren eller fönstret är kvar. Och lycklig är den som finner pärlspont i hall och kök under väggarnas masonitskivor. Man får helt enkelt gå på upptäcksfärd utrustad med kofot, hammare och nyfikenhet.

Men för att få en helhetsbild av husets historia och tidigare generationer kan man behöva ta ett större grepp och söka i arkiven. Här finns en sammanställning över arkiv som kan ge en tydligare bild av vem ditt hus är:

Byggnadsritningar: Kommunarkiv

Att hitta originalritningarna till huset kan ge nya insikter om hur huset såg ut från början. En del hus har genomgått stora ändringar genom årens lopp och överraskande nog kan den ursprungliga planlösningen visa sig vara den som är bäst för huset. För en del hus finns även ex. fasadkulör, byggnadsmaterial och takbeklädnad beskrivet, vilket är tacksamt om man har köpt ett gammalt ombyggt hus och vill återställa det till dess forna glans.

Framför allt byggnads­nämndens och stadsbyggnadskontorets arkiv. Det är enklare att hitta äldre ritningar av stads­bebyggelse än av hus ute på landsbygden eftersom byggnadsnämnder blev obligatoriska i städerna 1875, men inte förrän 1932 i landsbygdskommunerna. Kommunen kan ha gjort inventeringar av bebyggelsen på orten, där man kan hitta fotografier. Har ofta också tagit fram egna kartor över orten.

Ta reda på ditt hus historia – så gör du
Vackra originaldetaljer som spröjsade fönster. Foto: Peter Carlsson

Vem bodde i huset? Landsarkiv

Spännande forskning som kan skapa förståelse kring hur livet i huset såg ut och vem som bodde där. Ofta bodde det fler personer på liten yta och det är fascinerande att tänka på det idag när vi alla vill ha vårt eget rum.

Finns på nio orter i landet och rymmer en lång rad arkiv. I länsstyrelsearkivet hittar man jordeböcker, mantalslängder och rullor. I militära arkiv finns info om soldattorp och andra militära boställen.
I domstolsarkiv finns lagfartshandlingar och bouppteckningar.

Vem ägde huset? Riksarkivet 

Här kan man, mot en framtagningsavgift, beställa ägarhistorik på hemsidan. Det som behövs är en fastighets­beteckning (gärna även äldre beteckningar).

Historiska kartor: Lantmäteriet

Arkiverar ett stort antal historiska kartor, t ex skifteskartor som talar om hur marken i en bygd delades in före och efter skiftes­reformerna på 1700- och 1800-talet. Man kan även få uppgifter om avstyckningar av tomter och söka nyare information om fastigheter.

Ta reda på ditt hus historia – så gör du
Foto: Karin Johansson

Om historiskt viktiga byggnader: Riksantikvarieämbetet

Här kan man söka i bebyggelseregistret (innehåller mest uppgifter om slott, kyrkor, herresäten och andra historiskt viktiga byggnader). Men även kulturminnesmärkta fastigheter finns att hitta här. En kulturminnesmärkning är något att vara stolt över men det kan också påverka möjligheterna till att exempelvis få bygga ut eller om.

Fotografier: Nordiska museet

Spännande fotosamlingar som är sökbara online. Har man tur finns byn eller området man är intresserad av fotograferat och dokumenterat här.

Har en av de största bildsamlingarna i Norden, och en topografisk samling där man kan söka bebyggelse på landskap, socken, by och gård.

Kungliga Biblioteket

Samlar allt som tryckts i Sverige och har dessutom en stor bildsamling med vykort, kartor och porträtt.

Husförhörslängder och församlingsböcker: Lokala bibliotek

Här kommer man ofta nära sina föregångare i huset, man får reda på hur de klarade att bli förhörda på katekesen och om de kunde skriva och läsa. 

Har ofta lokalhistoriskt material samlat i egen avdelning och abonnerar på olika databaser, där man digitalt kan söka i husförhörslängder och församlingsböcker.

Källa: Boken “Börja forska kring ditt hus och din bygd” av Per Clemensson och Kjell Andersson

Ta reda på ditt hus historia – så gör du
Ett vackert originaltak. Foto: Helena Blom

Tänk som en släktforskare

Husforskare kommer ofta in på samma sökvägar som släktforskare. Bouppteckningar efter dödsfall kan till exempel ge detaljerad information om egendom och lösöre.

Några företag har som affärsidé att digitalisera arkiv som innehåller mantalslängder, kyrkoböcker, hus­förhörs­längder, bouppteckningar, generalmönsterrullor (uppgifter om soldater och andra som tjänstgjort inom det militära) med mera. Genom att köpa abonnemang kan man få tillgång till deras material via nätet. Ett helårsabonnemang kostar 1 895 kr hos ArkivDigital. Det ursprungliga materialet förvaras vanligen på landsarkiven, där man också kan söka direkt, vilket dock för det mesta är betydligt mer tidskrävande.

Riksarkivet har också en digital forskarsal som ger tillgång till mycket material.

Genom att leta material om omgivningen – orten, socknen – kan man också få en bild av hur livet på platsen där man bor sett ut längre tillbaka i tiden. Hembygds- och släktforskarföreningar kan vara behjälpliga, liksom länsmuseer och historiska kartor på Lantmäteriet.

Artikeln publicerades i Hus & Hem 2018. 

Scroll to Top