Från kråkslott till färgstarkt drömhem: “Jag tappade andan när jag kom in i huset”

Inga nya projekt, det var Mona och Marius överens om. Men så hittade de drömhuset - en nergången men fantastiskt sekelskiftesvilla som fick bägge två att tappa andan. Resultatet blev en kreativ och fantasifull drömvilla.

Det var inte vilket hus som helst som var till salu: en 1 400 kvadratmeter stor, ärevördig stenvilla i stort behov av invändig renovering och omsorg. Mona och Marius blev så nyfikna att de bestämde sig för att ta en tur till Porsgrunn, söder om Oslo, bara för att titta lite.

– Jag tappade andan när jag kom in i huset och såg takhöjden och allt utrymme. Marius försvann och kom tillbaka efter en halvtimme. Han hade varit i källaren och på vinden och kollat tak, fukt och husets allmänna tillstånd, säger Mona.

– Jag hade också letat efter utrymmen att dra in bredband, vatten, avlopp. Det tog lite tid att få en översikt, konstaterar Marius.

De öppna hyllorna från Bloomingville som sitter nära köksön är en utställningsplats för vackra föremål, och binder ihop köket och vardagsrummet på ett fint sätt.
Fiskbensparketten på golvet är ny och har limmats, bit för bit. – Inget säger redarvilla som fiskbensmönster, och golvet är ett smycke som vi kommer att ha glädje av i många år. Vi är väldigt nöjda, även om det var slitsamt att lägga in. I början hade vi med oss en fackman som visade hur man gör, men resten gjorde
vi själva. Det var ett verkligt hårt arbete, och inget vi gör om i första taget, säger Mona.
Här bor: Mona Stenseth Erlandsen och Marius Erlandsen med barnen Max, 7 år, och Micki, 3 år. Jobbar med: Mona är konstnär och illustratör och driver företaget Emenselle som säljer konsttryck. Marius har en bakgrund som racerbilsförare och har bland annat varit norsk mästare i racing. Om huset: En 1 400 kvm stor patriciervilla byggd 1905 av redaren Jørgen C. Knudsen, och inspirerad av nyrenässansen. Huset ligger i Porsgrunn söder om Oslo. Instagram: @villafrednes
Mona och Marius Erlandsen bor med barnen Max och Mick i Villa Frednes. Det säregna och storslagna huset har blivit familjens livsprojekt.

LÄS ÄVEN: Inspireras av schweizervillan: ”fin balans mellan det klassiska och moderna”


Under bilfärden hem efter visningen sa ingen av dem ett ord, bägge två kände att det här var en ”once in a lifetime”-möjlighet som de inte borde missa. Men det var inte bara att köpa huset. Kommunen hade haft ansvar för det under många år och intresserade köpare måste lämna in en skriftlig ansökan som inkluderade en plan för huset.

– Porsgrunns kommun hade en önskan om att hitta någon som kunde ta hand om huset i och med att de inte hade möjlighet att göra det, och de ville undvika spekulationsaffärer. Huset är ju oerhört stort, men det är något i själva utformningen som har räddat det – det går inte riktigt att omvandla till bostadsrätter eller hyreshus.

När det stora vardagsrummet på andra våningen renoverades funderade Mona och Marius på att måla både senapsgula och chokladbruna väggar och tak. Valet föll dock på en mjukt grön färg, kulören heter ”Enigma”. Soffa och bord från Bolia, mattan är ett loppisfynd. De gröna sammetsfåtöljerna är utlånade från Telemarks museum. Takkronan är ett reafynd från möbelkedjan Bohus, och de avlånga ledlamporna är från Ikea.
Stora fönster behöver stora prydnadsföremål. Den vackra vita vasen kommer från Porsgrunns porslinsfabrik och formgavs 1948 av Konrad Galaaen. Den finns fortfarande i produktion.
Den stora köksön, som familjen kallar både ”huvudön” och ”öfestivalen”,  mäter 3×1,3 meter och gjöts i betong i ett stycke direkt på parketten. Köksinredning ”Mano Cima” från Kvik. Barstolar från Bloomingville, taklampor ”PH Louvre”, Louis Poulsen.
Fönstren är 2,40 meter höga och kräver stora växter. Strandkastanjen trivs bra i det här ljuset.

LÄS ÄVEN: Konstnären Birgitte Söndergaard: ”Jag fastnar inte i någon speciell stil utan går mer på känsla”


Tillfälligt kök och badrum

Kommunen valde att satsa på Mona och Marius och i november 2016 fick de nycklarna. De första månaderna pendlade de till huset och jobbade med det i skift. När ett par rum var färdiga, och det fanns förskoleplatser i närheten, flyttade hela familjen till Porsgrunn.

– Vi bodde på första våningen med tillfälligt kök och badrum medan vi fixade lägenheten på andra våningen. Vi har gjutit nya golv och lagt in vattenburen värme för att minska de enorma elräkningarna – för det är uppvärmningen som är den stora utmaningen här.

Efter mycket jobb var lägenheten inflyttningsklar under hösten 2017.

Villa Frednes har använts till mycket genom åren och de flesta av Porsgrunns invånare har ett förhållande till det. Huset har varit bland annat förskola, bibliotek och restaurang. Många har också varit på konsert här, eller varit elever vid den sjöfartskola som huserade här under en period. Den delen av familjens lägenhet som nu är master bedroom, barnrum, walk in closet och badrum var ett enda stort klassrum när familjen köpte huset.

I köket hänger ett stålrör som sprej­målats i samma färg som vägglamporna.
Mona har sin ateljé i Villa Frednes. Hon är konstnär och illustratör och driver företaget Emenselle, som säljer konsttryck.
På fönsterbrädan står en uppstoppad skarv som Mona har köpt i en butik i Skien.
På bottenvåningen har barnen en egen målarhörna.
De snidade trappräckena och dörrarna med sina vackra speglar minner om husets historia. Soffan i gången utanför köket är ett antikfynd från Sverige.

LÄS ÄVEN: Lantligt och modernt i vardagsrummet – så inreder du!


– Vi mätte med laser när vi skulle sätta upp väggar för att bygga dessa rum och allt var vinkelrätt på millimetern. Vanligtvis är ju det mesta skevt i gamla hus, men här var allt otroligt precist, säger Marius som är den mest detaljorienterade i familjen.

Mona är bättre på att se helheten, så paret kompletterar varandra väl.

– Marius är finsmakaren medan jag är mer pragmatisk och tänker att en del saker får duga, vi måste ju bli färdiga också. Men vi hade aldrig rott det här projektet i land utan hans optimism och tålamod. Jag har lärt mig mycket av det och med tiden blivit bättre på att hålla ut, säger Mona.

– Det finns mycket att ta hänsyn till – vi behöver ta både historisk och estetisk hänsyn, och samtidigt tänka att huset ska vara funktionellt också i framtiden.

Mona har öga för detaljer och har inrett sovrummet i en herrgårdslik och läcker stil. Hon är enligt sig själv väldigt otålig och går fort fram, men trots det så handmålade hon alla väggar i sovrummet själv. Sängaveln har paret byggt själv och målat i en lyxigt rosa färg.
Kombinationen av mörkt rosa och guld ger sovrummet en glamorös känsla. De rosa sittpuffarna med fransar och det antika bordet ger inredningen en extra skjuts. 
I sovrummet har Mona skapat en charmig mix av antikfynd, som spegeln med guldram och modernare inslag, som det svartvita konstfotot.

Logistiken en utmaning

Men även om paret har en genomtänkt plan för huset, är det mycket man inte vet förrän själva arbetet är igång.

– Det är svårt att planera allting i detalj för plötsligt dyker det saker man inte hade kunnat förutse. Till exempel att hantverkarna är upptagna på annat håll, eller att material man behöver är försenat i leveransen, då behövs det lite luft i planeringen. Allt hänger ju ihop och vi kan inte tänka i enskilda rum när golv ska gjutas, rör ska läggas och det elektriska ska dras. Så ja, det har varit mycket logistik, säger Marius, som dock inte ger sig när det är något som behöver genomföras.

Den gula gången har hämtat inspiration från 1950- och 60-talens skolmiljöer, vilket inte är så konstigt. Villa Frednes var tidigare bland annat en skola för sjöfart.
I ena hörnet av sovrummet har paret gjort plats för ett litet hemmakontor. Skrivbordet och stolen är loppisfynd, och även det gamla hörnskåpet.

– Det är aldrig en fråga om jag klarar det eller inte. Den enda faktorn är hur lång tid det tar, fortsätter han.

Renoveringen och driften av det gamla huset tar mycket tid, och Mona driver också företaget Emenselle, som säljer hennes egen konst. Hemma i Villa Frednes har hon både ateljé, galleri, varulager och nätbutik.

– Vi har friheten att kunna styra vår egen tid, men utmaningen är ändå att vi aldrig är helt fria, för ett hus som detta kommer alltid att ha ett stort underhållsbehov. Huset har kostat all vår tid, allt vi tjänar och allt vi kommer att tjäna, och vi har så att säga gift oss med det. Det är ett stort men otroligt givande jobb, säger Mona.


LÄS ÄVEN: 9 vackra sekelskifteshem att inspireras av


Scroll to Top