Ett luftigt lantkök med flödande ljus från två håll möter den som hälsar på i Tina och Martins sekelskifteshus i Skåne. Rummet känns tidlöst, som att det alltid sett ut så här. Men hela köket är nytt, inte ens väggarna står på samma plats som då Tina och Martin flyttade in för sexton år sedan.
– Huset byggdes 1908 av Stora Hammar/Rängs kommun. Det bestod då av två lägenheter. I den ena bodde polismästaren och hade sitt kontor och i den andra delen huserade barnmorskan, berättar Martin.
Sedan många år tillbaka är huset i privat ägo. Den senaste renoveringen gjordes för omkring fyrtio år sedan. När Tina och Martin flyttade in låg köket på den plats där det idag är hall och entré.
– Vi ville ha ett öppet och ljust lantkök med bra avlastningsytor, och beslutade oss för att flytta köket till ett rum som tidigare använts till matsal, vägg i vägg med det gamla köket.
Eftersom huset inte renoverats på länge fick mycket av arbetet göras från grunden: tak, väggar och golv. Just golvet blev ett stort projekt. I det ursprungliga köket och matrummet var det täckt med heltäckningsmatta. Under den fanns en linoleummatta som var limmad på masonitskivor. Dessa var i sin tur spikade i det gamla brädgolvet som tyvärr inte gick att rädda.
– Det var ett riktigt slit att få bort det gamla golvet innan jag kunde lägga in det nya av gran, bräda för bräda.
Fönstren var också en utmaning. Husets tidigare ägare hade bytt ut de gamla spröjsade fönstren till pivåfönster, en typ av vridfönster med stor glasyta som var populär på 1950-talet. De kändes inte genuina, så de fick bytas ut mot nytillverkade fönster av gammal modell. De nya fönstren är gjorda av kärnvirke, har gammalt glas, och är målade med vit linoljefärg.
– För att få mer ljus i köket satte vi in ett extra fönster i den östra gaveln där den nya köksbänken skulle vara.
Väggarna var tidigare täckta av mönstrade 60-talstapeter. När dessa rivits ner bredspacklade Martin ytan med gipsbruk. Familjen har valt en lösning med öppna hyllor i stället för överskåp som gör att de vackra väggarna kommer till sin rätt.
Allt är nu på plats i det "nygamla" köket, förutom diskmaskinen eftersom Tina och Martin inte hittat någon de gillar. För tillfället döljs öppningen där den ska sitta med ett tygstycke.
– Det blir till att diska för hand, till dess att en smakfull diskmaskin dyker upp på marknaden, säger Martin med glimten i ögat.
Av Camilla Glifberg Foto Martin Martinsson