Entré i kyrkomiljö
De första blyinfattade fönstren dök upp i Europa under medeltiden men eftersom glas var både exklusivt och dyrt blev det förbehållet kyrkor och slott. Vanligt folk fick nöja sig med till exempel skrapad djurhud fäst på en träram.
Glaset importerades oftast. För att minska risken för att det skulle krossas under transporten valde man mindre glasformat som sedan sattes ihop i spröjsverk av bly. Själva glasblåsartekniken var heller inte tillräckligt utvecklad för större glas. Ofta målades och arrangerades glasbitarna så att blyspröjsarna blev konturlinjer och glasen tillsammans bildade olika motiv.
I bostäderna
I Sverige tror man att de första blyfönstren sattes in i bostäderna i slutet av 1500-talet men först i slutet av 1800-talet och framåt – i synnerhet då jugendstilen var högsta mode – hade de sin storhetstid. Det var fortfarande bara välbärgade personer som hade råd med fönstren, hos allmänheten har de aldrig varit särskilt vanliga. Blyinfattade fönster från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal är ofta gjorda så att fönstren bildar ett mönster av färgat glas. Eftersom det även blev möjligt att tillverka fönsterglas med större ytor, gjordes de nedre rutorna större och småspröjsarna föll ur modet.
Under 50-talet fick blyfönstren ett litet uppsving, då i relativt strikta varianter uppbyggda av fyrkantiga glas i samma storlek – men med olika färger – inom samma fönsterram.
Fönstrens uppbyggnad
Flera mindre glasrutor förenas med blyspröjs och sätts sedan in i en fönsterram, vanligtvis av trä eller järn. Bly fungerar bra i sammanhanget eftersom det är en mjuk och formbar metall som är mycket motståndskraftig mot korrosion. Men mjukheten gör också att en konstruktion av bly lätt deformeras av sin egen tyngd. För extra stadga används därför kitt som appliceras mellan bly och glas, samt så kallat stormjärn som löds fast på blyet och sedan fästs i fönsterbågarna.
Underhåll och lagning
Tvätta med mjuk tvättsvamp och mild tvållösning. Mild fönsterputs funkar också.
Blyinfattade fönster håller oftast i 50–100 år. Största anledningen till att de till slut måste blyas om är att kittet har torkat och ramlat av. Det arbetet utförs av glasmästare med erfarenhet av blyspröjsat glas.
Källor: Byggnadsvårdsföreningen, Riksantikvarieämbetet, N P Ringström Glasmästeri.