Här bor
Namn: Monica Lindström och Lars Christer Andersson med barnen Sam, 16 år, och Stella, 14 år.
Jobbar med: Monica är production manager på Filippa K. Lars Christer är vd på Infront.
Huset: Ett parhus på 140 kvm byggt av Willa Nordic år 2004.
För sex år sedan flyttade Monica och Lars Christer, eller LC som han också kallas, från var sin lägenhet på Södermalm i Stockholm till ett gemensamt hus vid Skurusundet strax utanför stan.
Men ni letade ju efter en stor lägenhet?
– Ja, men vi har ofta åkt igenom sundet och fantiserat om att kunna bo så här. Vi var inte alls inställda på ett nyproducerat hus men av en slump såg vi att de projekterade här. Eftersom vi var vana vid varsin stor lägenhet kändes det viktigt med en bostad som ger både yta och rymd, där vi inte går på varandra. Här uppfylls vår önskan om att vara nära både naturen och storstan. Det är som om vi bara har smygflyttat från stan.
Hur var det att ställa om från vackra gamla lägenheter till nybyggt hus?
– Vi gillar det moderna men var rädda att huset skulle kännas plastigt och för nytt, och var därför noggranna med att välja material som åldras med värdighet och som vi kan leva länge med. Husleverantören föreslog ekgolv och fönsternischer i portugisisk kalksten. Vi tog fasta på det och valde även kalksten som golv i entré, badrum och tvättstuga för att inte blanda för många material. Det blir märken både i de lackerade golvplankorna och på kalkstenen, men det ger bara en ombonad känsla.
Du jobbar i modebranschen – är det lätt att plocka upp nya trender?
– Nej, min bild av vilken känsla jag vill ha hemma har mognat, så jag byter inte längre ut så mycket.
Hur fick ni ihop bohagen till en stil?
– LC hade en mer mustig inredning – som orientaliska mattor – och hos mig var stilen avskalad och klassiskt nordisk. Men vi har ändå ganska lika smak och hade inte svårt att komma överens om vad vi skulle behålla och inte. Det enda vi inte kunde enas om var varandras tavlor! Alla har bytts ut. Nu har vi skapat en bas i huset som är bra att bygga vidare på. Vi följer inte inredningstrenderna, men inspireras ändå av utländska inredningstidningar, och visst kan jag ändå sukta efter nya saker i butikerna. Jag får också mycket inspiration från jobbresor i Portugal och Italien. Ibland önskar jag att jag hade ett sommarställe att inreda med möbler i helt andra stilar.
Ni har samma tapet i köket som i sovrummet. Varför?
– För att den är så snygg! Jag visste sedan länge att jag ville ha den någonstans. Först satte vi upp den i köket, sen försökte vi hitta en annan till sovrummet men tyckte inte ens att någon av de andra färgställningarna var ett bättre val än just den här.
Vad värdesätter du mest i huset?
– Utsikten och känslan som den ger när man kommer in genom entrén. Vyn över vattnet utanför ger ett lugn oavsett årstid och tid på dygnet. Det är ett levande skådespel som vi kan uppleva varje dag. Man kan bara sitta och stirra på det utan att tröttna. På sommaren flyter gränsen mellan inne och ute ihop vilket ger en stor känsla av frihet. Att kunna använda vattenvägarna in till stan och ut i skärgården är också helt fantastiskt.
Hinner ni med trädgården?
– Den är ett pågående, växande projekt! Idén med enhetliga material och patina är densamma som inomhus och ambitionen är att den ska klara sig själv några veckor på sommaren. Målet är en vintergrön trädgård som harmonierar med det stora berget bakom huset. Jag tycker om gröna nyanser, så i pergolan klänger murgröna, klätterros, pipranka och vinranka. I stället för rabatter med blommande perenner väljer jag att ha krukor med sådant som ormbunkar och olivträd.
Av Maria Malmström Text Sara Hellström Foto Patrik Miller