Förälskad i sockerbitshuset

Varje dag under fem års tid kastade Anna Nordström Carlsson lystna blickar på sitt sockerbitsformade favorithus på väg till jobbet. Den arkitektoniska drömmen i vitt tegel, byggd 1961, hade dessutom det perfekta läget, bara ett par hundra meter från Ribersborgsstranden i Malmö. En regnig oktoberdag 2008 dök huset upp till försäljning. Anna jublade och ringde upp sin man.

– Eftersom vi bara bott i vårt nybyggda hus i några år och trivdes bra där tyckte min man att ett nytt husköp inte alls var någon bra idé... Jag försökte övertala honom om att vi dels hade för lite plats för förvaring men även att våra tre flickor snart skulle behöva mer plats, säger Anna.

Det slutade med att Anna ringde upp mäklaren och åkte på visningen själv.

– Jag blev störtförälskad direkt, i de generösa öppna ytorna, materialen och formerna. Det kändes som ett hus som vi skulle passa ihop med, en härlig fristad med gott om plats för både barnen och oss, säger Anna.

 

Anna lyckades övertala familjen och snart var de mitt uppe i budgivningen som de till slut förlorade. Huset blev för dyrt och såldes till en annan köpare. Anna och mäklaren fortsatte att ha kontakt och en dag, några månader senare mitt i skidbacken, fick Anna ett samtal.

– Finanskrisen var ett faktum och köparen hade tvingats att hoppa av köpet. Vi beslutade oss för att lägga ett skambud, som mäklaren bara skakade på huvudet åt, vi skulle aldrig få huset för det priset, menade han. Men bara några veckor senare fick vi veta att huset var vårt!

När familjen flyttade in fick de börja med att rensa bort alla märkliga detaljer som lagts till under årens lopp.

– Det kändes som om det bott många olika sorters människor här, och var och en hade försökt sätta sin egen prägel på interiören med plafonder, kakel och lampetter i ett sammelsurium från olika tidsepoker, säger Anna. 

 

Lyckligtvis hade ingen rört originalväggarna av vitmålat tegel eller klinkergolvet. Även fiskbensparketten var intakt liksom dörrar och fönster. Boytan på 265 kvadratmeter är fördelad på två våningar. På nedervåningen finns vardagsrummet med panoramafönster mot trädgården. Väggen mot norr har munblåsta glas i olika färgnyanser. Intill ligger en avdelning med klinker-golv som tidigare användes som vinterträdgård. Den öppna spisen i vitt tegel går att elda från två håll och binder ihop rummen. De tidstypiska fönsterlösningarna ger ytorna en kubistisk karaktär och rejält med ljusinsläpp.

 

En trappa upp har familjen sina sovrum, arbetsplatser och en takterrass.

– Här sitter vi och tittar på solnedgången över havet. Speciellt vackert är det på hösten, då blir hela himlen orange, säger Anna. I källaren finns ytterligare plats för barnen och i ett av rummen har flickorna inrett för smycketillverkning.

Källaren var säkert toppmodern på sin tid med biovisningsrum och öppen spis. Även poolen i trädgården, som byggdes samtidigt som huset, måste ha varit ovanlig för en vanlig villaträdgård.

– När vi flyttade hit tänkte vi först fylla igen den. Men redan efter första sommaren ändrade vi uppfattning och nu älskar vi den.