Här bor
Namn: Mari och Finn med barnen Milo, 8 år, och Misha, 6 år.
Jobbar med: Mari är fotograf, Finn är ingenjör.
Huset: En tvåvåningsvilla med källare i Södertälje, byggd 1942.
På en höjd mitt i Södertälje ligger ett vitmålat funkishus. Här bor Finn och Mari med barnen Milo och Misha. De flyttade hit när hemlängtan slog till efter sju år utomlands. Då hade de hunnit bo både i England och i Australien, en följd av att Finn arbetar för Ericsson.
– Jag verkligen älskade livet i Australien där jag var föräldraledig och kunde ägna dagarna åt mitt största intresse, att leta på loppis, säger Mari.
– Allt kändes så fritt där nere, man umgicks med vänner hela tiden och bara njöt. Och loppmarknaderna är helt otroliga. Det är stora lokaler med mängder av saker, och det kostar ingenting.
När barnen kom växte så småningom längtan efter familjen här hemma. Finn surfade på nätet efter hus i Stockholmsområdet och fastnade för funkisvillan i Södertälje.
– Egentligen var det inte riktigt vår stil, men läget var bra och vi såg möjligheterna med huset trots 70-talsinredningen med plastmattor och orange kakel.
Huset som byggts för gjuterifabriken Wedaverkens personal var från början inrett för två familjer. Mari och Finn var de enda som var intresserade av att köpa, så snart var huset deras. De satte genast i gång att renovera. Under två månader gjordes husets båda våningar om.
– Vi hade hantverkare som gjorde jobbet. Det var en intensiv och jobbig tid men vi blev så nöjda med resultatet.
Familjen ville ha en ljus grund i hemmet så väggarna målades vita. Plastmattorna revs ut och trägolvet som fanns under slipades och behandlades med hårdvaxolja. De största projekten i huset kom att bli kök, badrum och tvättstuga. Mari letade länge efter nya köksskåp och lyckades till slut plocka ihop ett passande kök av delar från fyra andra, som köptes begagnade på nätet. Luckorna sprutlackerades för ett enhetligt resultat. Det orange kaklet ersattes med ett vitt med fasade kanter. Två höga dörrar klädda med spontad panel döljer skafferi och porslinsskåp och ger köket en lantlig känsla. Skåpen har de fixat själva.
– Vi köpte fyra garderober i en byggnadsvårdsbutik. Jag satte in hyllor i dem, och pärlspont i bakväggen. Sedan kläddes utsidan med pärlspont så att de ser ut att vara inbyggda.
Mari ville att badrummen skulle gå i samma stil som köket så också där föll valet på ett rutigt golv. I badrummet på övervåningen står ett gammalt gjutjärnsbadkar som hon fick köpa av en god vän för över tio år sedan. Vännen bodde i ett hyreshus som skulle rivas.
– Jag förvarade badkaret på gården hemma hos mina föräldrar. Ingen trodde någonsin att det skulle komma till nytta. Men med lite färg så blev det precis så som jag ville ha det.
Eftersom Mari arbetar som mat- och inredningsfotograf så använder hon ofta sitt hem som studio. Då behövs mycket rekvisita, och den hittar hon på loppmarknader.
– Tyvärr är jag ensam om att älska loppis i familjen. Vi reser ofta till Frankrike och hälsar på släkten eftersom min man Finn är fransman. Jag drömmer om att få åka runt på alla "brocantes" (loppmarknader) men ingen annan är ett dugg intresserad av det, ler Mari.
Stilen i inredningen är australisk och internationell på en gång. Romantiska detaljer och gamla industriföremål mixas med retroprylar.
– Nästan inga av våra möbler är nyköpta utan det mesta är handlat på loppis. Mycket hade vi med oss från Australien. Omkring 50 kubikmeter möbler och andra saker fick följa med hem i containrar. Många av möblerna hade dessutom följt med från Sverige, så de flyttade med oss till England, Australien och sedan hem igen.
Källaren fick vänta lite på sin upprustning men för ett år sedan tog familjen tag i renoveringen även där.
– Vi målade och fräschade upp i källaren och tvättstugan. Det blev en stor förändring.
Där tvättstugan är i dag fanns tidigare både bastu och tvättstuga.
– Bastun sålde vi på nätet. Då fick vi rum att göra tvättstugan större!
I den ville Mari ha en engelsk känsla och med enkla skisser som grund byggde snickarna upp familjens drömtvättstuga.
– Vi gjorde en ganska billig renovering där vi målade golv och väggar i stället för att kakla, säger Mari som är mycket nöjd med resultatet.
– Det bästa med den färdiga tvättstugan är att det blivit en härlig plats att vara på.
Mari tycker mycket om den gamla trädgården. Hon har mängder med blommor i rabatterna runt huset. Det ligger många timmars grävande och omplanteringar bakom hur trädgården ser ut i dag. Men i framtiden kommer någon annan att få njuta av blomsterprakten.
– Nu ska vi flytta igen! Vi har skaffat ett nytt projekt, en vacker gammal skola i Enköping som vi ska renovera.
Av Johanna Flyckt Foto Mari Eriksson