50-tal på nytt sätt

Från Limhamnskvarteren, i utkanten av Malmö, har man nära till Öresundsbron. Men trots närheten till två storstäder är miljön mysig. Limhamn är en egen liten stad i staden och villorna ligger tätt.

Malin och Anders har bott och trivts här i många år. Men när det andra barnet kom kändes deras lilla radhus för trångt.

– Eftersom vi inte ville lämna området blev vi glada när vi upptäckte att ett större, fristående 50-talshus var till salu i kvarteret, berättar Malin.

Men det skulle dröja ett bra tag innan köpet kunde slutföras.

– Vi bestämde oss visserligen snabbt efter första visningen. Det här huset passade oss perfekt! Tyvärr det var någon som bjöd över oss och till slut fick vi ge upp.

Men efter tre veckor var huset till deras stora förvåning till salu igen.

– De första köparna hade hoppat av och vi stod som nummer två på listan. Vi kom överens om priset och huset blev till slut ändå vårt, berättar Malin.

Villan i rött tegel är byggd 1959 och har bara haft två ägare före Malin och Anders. Det äldre paret, som bodde här senast, hade valt att behålla det mesta från tiden då det byggdes och Malin och Anders har också försökt renovera så försiktigt som möjligt.

– Det bästa med att bo i ett 50-talshus är den genomtänkta planeringen, säger Malin. Stilen är både enkel och funktionell.

De är också mycket glada över de stora 50-talsfönstren som bidrar till den luftiga känslan i huset. Ingenting hindrar dagsljuset från att flöda fritt genom fönstren.

– Jag tycker det är synd att sätta upp gardiner när vi har så stora och fina fönster. Jag vill verkligen släppa in så mycket ljus som möjligt i rummen, säger Malin.

Men trots att de är så förtjusta i 50-talsstilen fick de ändå inse att köket, ett originalkök från 1959, hade sett sina bästa dagar. Det behövde rivas ut och moderniseras för att fungera praktiskt för en barnfamilj 50 år senare. Bland annat har golvets linoleummattor tagits bort och flera lager av tapeter fick rivas ner innan väggarna kunde målas vita. Köket hade också tidigare en bardel som skilde av matplatsen, men den åkte ut liksom alla överskåp.

– Det blir luftigare och skönare att arbeta vid köksbänkar utan överskåp, menar Malin.

Höga skåp är i stället placerade mittemot köksbänk, spis och diskho för att få plats med kyl och frys, skåp för glas och saker som ska återvinnas. Inuti skåpen står märkta plastbackar som gör det lätt att sortera rätt för både barn och vuxna: petflaskor, glas, burkar och så vidare.

Köksgolvet fick svart klinker, men de flesta golven i huset har i dag ekparkett som oljats. Många av väggarna är vitmålade, några rum har fått en fondvägg.

– Vi gjorde totalrenoveringen invändigt helt själva. I dag fattar jag inte hur vi orkade just då, eftersom Ellen bara var tre år och Vera knappt ett, säger Malin.

Men en förklaring är nog att både Anders och Malin är ovanligt förtjusta i själva renoveringsarbetet.

Det underlättade att de kunde bo kvar i sitt gamla radhus en månad extra.

– Vi kunde använda den tiden till att få så mycket som möjligt klart före inflyttningen.

Renoveringen av badrum, tvättstuga och gästtoalett väntade de dock med. Dessa utrymmen har fräschats upp först under de senaste åren.

Husets bostadsyta är 170 kvadratmeter, men känns större än så.

– Det är otroligt välplanerat, säger Malin.

På övervåningen ligger fyra sovrum och en möblerbar hall. Barnrummen är ganska lika till både storlek och form, men har inretts efter Ellens, Veras och Tages olika behov.

– Vår äldsta tjej Ellen, 8 år, går ju i skolan och behöver ett bra skrivbord att göra sina läxor vid. Vera, som är 6 år, vill ha mycket utrymme för sina Barbiedockor. Tage, som bara är 2 år, är kanske minst på sitt rum. Men där har han en ordentlig samlingsplats för sina bilar och mjukisdjur.

– För vildare lekar får alla barnen med kompisar gå ner i källaren. Där har vi inrett ett lekrum i den gamla gillestugan, berättar Malin.

Här finns numera också en rejäl tvättstuga, något som nog inte hörde till vanligheterna då huset byggdes.

Delar av inredningen från 50-talet fick tas bort i renoveringen, men det finns några guldkorn bevarade: innerdörrarna, smidesräcket i trappan upp till andra våningen och garderobsväggen i föräldrasovrummet.

– En hel vägg i vårt sovrum är täckt med garderober. De är gediget byggda, med dörrar av teak, men är kanske inte den bästa förvaring man kan finna i dag. Vi kan ändå inte förmå oss att ta bort dem. De tillhör verkligen huset och stilen som vi gillar allra mest, säger Malin.