Vacker villervalla

En mötesplats för inredning från världens alla hörn. Det är känslan man får när man kliver in i Johanna och Christian Hampfs lägenhet i centrala Stockholm. I bostaden samsas danska designerstolar med kuddar från Marocko och stålblanka lampor från Flos med nötta, antika bord. I hallen hänger en hemmagjord hattlampa över en handmålad byrå från Peking.
– Vi reser gärna och jag gillar att se och lära mig olika sätt att tänka när det gäller inredning. Jag köper rätt mycket grejer också och har kånkat keramik både från Kina och Marocko. Men ibland får man ju välja bort saker som helt enkelt är för stora, berättar Johanna.
Trots de olika ursprungen passar varje inredningsdetalj ihop, som pusselbitar som hamnat på precis rätt plats.
– Jag har alltid varit intresserad av inredning. När jag gick på dagis möblerade jag om i lekrummet nästan varje dag. Ofta hittar jag en möbel eller en färg som jag gillar och sedan bygger en helhet kring, säger Johanna.
Ett exempel är den gula mdf-skivan som står på ett sidobord i ena hörnet av vardagsrummet. Färgen återkommer i en vas som har gul botten och blå fåglar som dekoration. Den färgen återkommer i sin tur på en urna och en vas som också står på sidobordet, och så vidare.
– Lite omedvetet inspireras jag nog mycket av det brittiska sättet att skapa stilleben som inte är speciellt stilrena men ändå fina för ögat. De är inte rädda för blommönster utan skapar harmoni genom kombinationerna av färg, mönster och former.
Harmoni var ordet. Och hemtrevnad. Vilket är extra imponerande med tanke på att lägenheten från början var en affärslokal.
– Fastigheten byggdes från början för LM Ericssons verksamhet. Så det var lite kontorskänsla över lägenheten när vi tittade på den för cirka två år sedan. Men vi föll ändå för takhöjden, de vackra fönstren och det stora köket.
För att skapa ett mer funktionellt hem bestämde sig Johanna och Christian för att dela av det stora vardagsrummet.
– Det kändes både svårmöblerat och onödigt stort. Dessutom ville vi ha ett extra rum till barnen, som också kunde bli ett arbetsrum.
Vardagsrummet delades av med hjälp av dörrar och fönster från en gammal punschveranda, för att rummet där bakom inte skulle bli alltför mörkt och murrigt. På långväggen, längst in i rummet, byggde snickare upp ett skräddarsytt ”bibliotek” med dold förvaring undertill.
– Vi öppnade upp mellan vardagsrum och sovrum också. Jag ville att man skulle kunna se genom hela lägenheten, det ger ett djup som jag gillar, säger Johanna.
Slutligen fräschades alla ytskikt upp. Golven slipades och vitvaxades. Väggarna fick ny färg eller tapet. Dessutom fick köksluckorna ny färg.
– Min pappa är billackerare, så luckorna är täckta med vit billack. Nu ser de nästan spegelblanka ut.
Allt som allt tog renoveringen två månader.
– Ett tips är att bo på annan adress när man renoverar, om möjligheten finns. Det blir ju väldigt dammigt överallt när man skrapar och slipar. Vi bodde hos Christians föräldrar, berättar Johanna.
– Dagen innan jag skulle föda Rebecca besökte vi lägenheten, som inte alls var färdig. Jag bara satte mig, rakt ner i slipdammet, och grät!
Så här i efterhand är Johanna och Christian väldigt nöjda med hur allting blev. Det som gör hemmet speciellt är just hopplocket av stilar och saker som båda gillar, tror Johanna.
– Vi är ju inte minimalister direkt… Därför tror jag att vår stil kanske känns mer personlig. Inte så ängslig. Sen brukar folk bli förvånade över att jag, som är så ung, har så många växter hemma. Jag har både krukväxter och köper färska blommor varje vecka. Det är helt enkelt inget galleri vi bor i – det är en levande plats, säger Johanna.