Varsamt utbyggt skärgårdstorp

En glimt i ett tidigare nummer av Hus & Hem gav Inger och Göran idén hur deras egna torp på ett rum och kök i Stockholms södra skärgård kunde byggas ut. Det gamla huset från 1636 hade börjat kännas trångt trots att Inger och Göran direkt när de köpte torpet 1997 lät bygga två bodar på tomten, den ena för att sova i och den andra för hygien, dessutom ett lusthus nere vid vattnet.
– Vi bor permanent inne i stan, men ville vara här hela säsongen från maj till september, därför behövde vi större och mer modernt. Det var jobbigt att behöva åka in och tvätta och så, säger Inger.

Paret tog kontakt med arkitekt Lollo Riemer von Platen som ritat den utbyggnad som de läste om i tidningen. Tillsammans diskuterade de hur torpet kunde byggas ut, med hänsyn till hur det såg ut och bygglovet som var på 64 kvadratmeter. Något de alla var överens om var att den nya delen skulle nås inifrån det gamla huset.
– Vi ville absolut inte ha två hus, utan det skulle hänga ihop. Vi hade bott i det lilla torpet och sprungit mellan bodarna och det var inte så roligt när det blev mörkt om kvällarna, säger Inger.
 

Ett annat önskemål var att huset även i fortsättningen skulle hållas lågt och följa terrängen, vilket gjorde det nödvändigt med sex trappsteg invändigt, fördelade på tre olika ställen.
– Lollo frågade om vi trodde att vi skulle klara av att ha trappor i fram-
tiden och vi svarade ja, eftersom det löstes på det här sättet. Men hade hon gjort utbyggnaden i ett plan, med sex trappsteg ner till den gamla delen, så hade det inte varit så bra, säger Inger.
– Och så är det ju så trevligt att man ser rakt igenom huset, vilket gör att vi använder hela huset och inte har några rum som bara står.

Bygget startade hösten 2006 och var färdigt till midsommar 2007. Arkitekten gjorde upp ritningarna till utbyggnaden och goda grannar tipsade om en byggmästare som i sin tur hade kontakt med en konstruktör och en snickerifabrik som specialiserat sig på prefabricering. Med hjälp av dessa yrkesmän gjordes en konstruktionsritning som snickerifabriken byggde efter. Stommarna levererades sedan sektionsvis och monterades med lyftkran.

För att den nya delen tydligt skulle avskiljas från den gamla, men ändå
sitta ihop, byggdes en glasad sluss på tio kvadratmeter. Ett annat önskemål från paret var att huset skulle ha ett loft för att bättre ta till vara den vackra utsikten över viken.
Viktigt för Inger var också att få ett ordentligt skafferi, vilket placerades under den gåvänliga och utrymmesbesparande trappan upp till loftet. Huset som har ett vattenburet uppvärmningssystem, kopplat till en elpanna, har isolerats väl med ekofiber. Invändigt har väggar och snickerier målats med linoljefärg.
– Vi har själva kvistlackat alla träytor som sedan strukits för hand med pensel, för det fick absolut inte sprutmålas, säger Inger.
 

Furugolven som levererades färdigbehandlade, har lutats och sedan behandlats med vitpigmenterad olja och vax. Frågan om dricksvatten visade sig bli ett problem. Familjen hade borrat en 70 meter djup brunn strax efter att de köpt huset 1997, men vattentillgången var ojämn.
– En midsommarafton tog vattnet plötsligt slut och så kunde vi inte ha det när vi byggde ut. Vi fick tips av rörmokaren att skaffa en reningsanläggning för saltvatten, och vi följde hans råd, säger Göran.
 

Nu tas vatten från Saltsjön in i en anläggning placerad i en byggnad vid stranden där det renas och pumpas upp i ledningar till huset. Den nya trädgården formades med hjälp av grävnings- och sprängningsarbete.
– Det var underbart att berget, som tidigare var täckt av jord och buskar, kom i dagen, säger Inger. Numera prunkar rosor och andra gammaldags perenner i nyanlagda rabatter som löper längs med husets ena sida. Ett mikroklimat har skapats i det skyddade utrymmet mellan huset och den frilagda klipphällen, vilket lagrar solvärme och gör att temperaturen jämnas ut.

På andra sidan huset rullade man ut odlade gräsmattor som inramning åt trädäcket som byggdes i två plan. Enligt arkitekten fick däcket inte vara för brett, utan maximalt sticka ut en meter utanför stolparna, för att stå i proportion till huset. I torpet som tidigare hade en takhöjd invändigt på bara 184 centimeter har innertaket lyfts upp i nock och väggarna fått ny pärlspont. Dessutom har både vedspisen i köket och den öppna spisen i kammaren renoverats. I förrådet har stockväggen med mossa emellan behållits synlig. På en rad sitter fortfarande trådrullarna i trä att hänga saker på, ett minne av familjen på tolv personer som tidigare bodde i torpet. I en ram på väggen har olika tapeter ur husets historia sparats.
 

För Inger och Göran var det viktigt att behålla det gamla huset som utgångspunkt när de byggde den nya delen.
– Det var fler som undrade varför vi inte bara satt en dynamitgubbe på torpet och byggde nytt från början. Och då gick man och tänkte på det, men nu är jag så nöjd med att det blev som det blev, säger Inger och får medhåll av Göran.
– Det är roligt att vi bevarat den gamla stugan. Den är i alla fall över 370 år och tänk alla människor som har bott här!