Här bor:
Namn: Hans Murman och Ulla Alberts med barnen Mats-Hjalmar 10 år och Magnus 7 år, och Hans vuxna son Jonas, 31.
Jobbar med: Både Hans och Ulla jobbar som arkitekter. Hans startade arkitektkontoret Murman Arkitekter 1985, Ulla är delägare sedan 2008.
Huset: Nybyggt fritidshus i Ramundberget, 120 kvm i två plan, som Hans och Ulla har ritat tillsammans.
Ett hus i fjällen är en dröm för många. För arkitektparet Hans Murman och Ingrid Alberts blev drömmen verklighet när de byggde eget i Ramundberget. Hans Murman berättar hur det gick till:
Hur hamnade ni i Ramundberget?
– Jag har arbetat här med olika projekt sedan 70-talet och fick erbjudande om att köpa en fantastisk tomt mitt i byn. Ursprungligen låg den första fjällgården i Ramundberget här. Vi har liftar, skidbackar och längdspår runt knuten.
Vad var viktigast vid planeringen?
– Att ta tillvara platsens förutsättningar. Tanken är att få maximal utblick och minimal insyn, eftersom huset står väldigt exponerat mitt i backen. Vi ville också få plats med många bäddar och samtidigt behålla luftigheten. Kommunen ställde krav på att huset skulle anpassas till lokal byggnadstradition. Det har vi tagit fasta på i proportioner och materialval, men samtidigt jobbat med ett modernare utryck i fönstersättning och detaljer. Husets placering blev ganska given eftersom vi inte ville skymma grannens utsikt. Tillsammans med omkringliggande byggnader bildar husen en gårdsbildning som känns naturlig. Huvudentrén mot söder har fått en traditionell farstukvist eller barfred som man säger i Härjedalen. Barfreden med den breda trappan är vår soliga uteplats.
Varför är fönstren mindre åt söder?
– Fönstersättningen har styrts av var vi ville ha utblickarna inifrån huset. Sedan har vi jobbat med att flytta fönstren för att skapa balans i exteriören.
Mot söder där huset är mer exponerat är fönstren mindre, mot norr där det inte är så mycket insyn har vi placerat några stora fönster som går från golv till tak.
Vad är det för panel och tak på huset?
– Det är en liggande panel med en läkt under varannan bräda för att uppnå större relief med associationer till timmer. Fasaden är behandlad med järnvitriol. Ett bra tips är att vänta minst ett halvår om man ska måla med järnvitriol. Det blir jämnare och vackrare färg och betydligt lättare att se var man har målat. Fönster och dörrar har vi behandlat med kinesisk olja. Taket av torv är traditionsenligt för hus i Härjedalen, materialet är hämtat från trakten.
Hur skapar man rymd i ett litet hus?
– Hela övre planet är byggt som en stor luftig lada med öppet upp till nock. Det skapar mycket volym åt rummet. Men för att behålla intimiteten får sidoväggarna inte vara för höga, risken blir då att det känns som ett kyrkorum. Vi ville ha volym men samtidigt behålla fjällstugekänslan. I det stora öppna rummet har vi byggt en "låda" som bland annat rymmer sovrum och toalett. I hallen har vi två sovalkover, de fungerar som privata små rum med draperier och egna fönstergluggar.
Hur fungerar "lådan"?
– "Lådan" blir som en del av inredningen i storstugan, inställd i det annars öppna utrymmet. Den är vitmålad och rymmer två sovrum med totalt sex bäddar, toalett, trappa, garderober och en inbyggd bokhylla. Ovanpå den finns ett loft med plats för extra bäddar.
Vilka material är det inomhus?
– Golvet är i furu, väggar och tak är klädda med råspont där vi har vänt den släta sidan ut. I köksdelen har vi valt rostfritt för att skapa kontrast till allt trä.
Vem har gjort väggmålningen i huset?
– Det har vi gjort tillsammans. På skjutdörren till sovrummet hade vi tidigare förstorat och monterat ett foto. Efter några år kändes fotot litet och ensamt på den stora väggen så vi fick idén att jobba vidare med bilden genom att måla på väggen.
Vilka material är det i bastu och duschrum?
– Duschrummet är helt och hållet klätt med skiffer från Jämtland. På golvet är det så kallad kluven skiffer som har en lite rå yta, och på väggarna polerad. Den ger en otroligt vacker djupverkan och lyster när den blir blöt. Skiffern passar också väldigt bra till näverväggarna i bastun.
Näverklädda väggar i bastun – hur fungerar det?
– Eftersom det övriga huset har så mycket trä, ville vi göra något annorlunda med bastun. Idén dök upp då vi fick ett parti näver över från takläggningen. En brandkonsult gav beskedet att det skulle gå att använda näver så länge temperaturen inte överskred 100 grader. Jag pratade även med några samer som jobbar mycket med näver. De gav ett mer filosofiskt svar, men godkände idén. Bastun ger förnimmelsen av skogskoja, stänker man vatten på väggarna får man bra luftfuktighet och dessutom en härlig doft av fjällbjörk.
Ni har också en uthyrningslägenhet i huset.
– Ja, det var inte vår plan från början, utan ett krav när vi sökte bygglovet. Men vi är väldigt glada för det i dag. När uthyrningsdelen är ledig är det trevligt att kunna erbjuda eget boende till vänner.
Ni är bägge arkitekter – hur är det att rita hus till sig själv?
– Jag tror att vi har ett språk för att prata om olika lösningar på ett sätt som blir mer analytiskt än privat och känslosamt.
Är ni nöjda med resultatet?
– Bygget blev klart 2002 men vi började rita och planera redan 2000. Vi hann verkligen tänka igenom olika lösningar och bolla idéer som dök upp. Dessutom har vi nu högre standard här än hemma, så det känns verkligen avkopplande att åka hit.
Av Agneta Enzell Foto Björn Lofterud