Gotlandshus som fångar solen

Marie och Kenth är bosatta i Stockholm, men känner Gotland väl efter många år som sommargäster. När flera av deras vänner skaffat hus på ön, började de själva se sig om efter något eget.
– Jag antar att det finns en gräns för hur många år man kan våldgästa folk!, skrattar Marie.

Först letade de efter hus. Men antingen var husen för stora och dyra, eller så var de trist renoverade. Så Marie och Kenth övergick till att spana efter obebyggda tomter. Till slut hittade de en avstyckad tomt med fritt läge några mil söder om Klintehamn.
– Paret som ville sälja var så otroligt rart! Det kändes helt rätt att slå till. I närområdet bor mest permanentboende. Vår tanke är också att vi med tiden kommer att spendera allt längre, sammanhängande perioder här.

När tomten var köpt inleddes nästa jakt, på ett hus att bygga. Marie och Kenth sökte i huskataloger, på mässor och utställningar. Ingenstans hittade de vad de sökte. Marie, som är utbildad textilformgivare, började skissa på egen hand: Ett inte jättestort hus, där ändå många kan umgås, med generöst allrum och ett par gästrum som inte är större än de måste.
– Jag har ganska lätt för att tänka rumsligt, och vi visste ungefär hur vi ville ha det. Ändå var det svårt att få till det.

Så vi ringde en god vän som är arkitekt, berättar Marie.
Torbjörn Höeg, som han heter, tog idéerna med sig och återvände efter ett par veckor med en skräddarsydd lösning.
– Skillnaden mellan amatör och proffs blev verkligen tydlig! Torbjörn hade utgått ifrån vår skiss, men löst allt så perfekt genom att lägga de små rummen på rad.

Huset som nu stått färdigt i fem år känns nutida, men följer ändå en gotländsk tradition. Till exempel är den ganska branta taklutningen typisk för många hus på ön. Fasaden är putsad med Gotlandsbruk (som har en lite gråare nyans än Skånebruk) och på taket ligger pannplåt.

Det stora allrummet påminner om en kyrksal med 5,5 meter upp till nock. Bakom en mäktigt hög innervägg, som löper längs hela allrummet, ligger kök och gästrum. För att hålla taket fritt från tvärgående bjälkar, är det byggt utan takstolar. I stället bärs det upp av självbärande limträbalkar. Plåttaket är förhållandevis lätt, men för säkerhets skull ligger det nu en järnarmering i översta murblocken som gör konstruktionen extra stadig.

Mattor behövs inte

Invändigt är alla ytterväggar putsade. Övriga innerväggar är målade med äggoljetempera.
– Vi målade själva och valde äggoljetempera för att det är en färg som även fungerar på putsade ytor. Om vi skulle vilja måla om i framtiden, kan alltså samtliga väggar inomhus få samma kulör.

Nedervåningens golv är klädda med gotländsk kalksten från Slite. Golvvärmen ger en behaglig känsla när man går på de lena plattorna.
– Hemma i Stockholm har vi mängder av mattor, men här gör golvvärmen att vi inte vill ha några alls. Och kalkstenen är ju så vacker, som en matta i sig! Praktiskt är det också, när livet levs lika mycket ute som inne och man hela tiden drar in löst krafs.

En lyckad detalj som Marie och Kenth kan tacka Torbjörn Höeg för är idén att sätta in två altandörrar ut mot terrassen. Den ena leder rakt in mot köket, den andra mot entrén.
– Först tyckte jag att det kändes lite onödigt med två dörrar, de sitter ju ganska nära varandra. Men vi har upptäckt hur mycket friare det känns att kunna cirkulera.

Under planeringsfasen tänkte Marie och Kenth mycket på hur huset skulle hushålla med energin. 37 centimeter tjocka murväggar med isolering håller värmen bra. 3-glasfönstren hade marknadens bästa K-värde när de köptes. Och så var det det där med solcellerna, som de fick ta strid för.
– Vi var väldigt präktiga, gick till Byggtjänst och fick prata med en jättebra och kunnig konsult. ”Ni kommer kanske inte tjäna in pengarna, men för er verkar det ju viktigt att tänka på miljön också”, sa han och det hade han ju rätt i.

Byggfirman tyckte att de var tokiga, men Marie och Kenth stod på sig. De ville ha de där solcellerna. Och nu sitter de där och producerar el som räcker till uppvärmning och varmvatten från april till oktober.
– Vi har en stor varmvattenberedare på 500 liter och har alltid väldigt gott om varmvatten.

Köpte möbler innan huset fanns

Intresset för design har funnits länge hos både Marie och Kenth. Ibland har de köpt möbler som fått vänta i ett förråd tills lämplig plats uppenbarat sig. Så var det med den gamla Eamesstolen, ett impulsköp gjort under en tur till Göteborg.
– Jag tänkte att den där glasfibersitsen skulle passa fint till en putsad vägg, men då hade vi inte ens byggt huset ännu.

Så vi brukar skoja om att husbygget började med en stol.
Modernt, enkelt, bekvämt och hemtrevligt – så ville de att huset skulle kännas. Och så tycker de att det blivit.
– De flesta verkar ha lätt för att trivas här, även de som lånar huset och bor här när vi inte själva är här. Det är avspänt och inte så plottrigt, säger Marie.

Själv trivs hon allra bäst i den ombyggda Ikeasoffan, som blivit schäslong. Där läser hon eller tittar på tv, och kan samtidigt låta blicken vandra ut genom köksfönstret, till tallarna och kossorna.
– Då är jag hemma.