Här bor:

Namn: Cathrine och Hans Edblad med barnen Leo, 8 år, och Esther, 3 månader.
Jobbar med: Cathrine och Hans är båda designers i det egna företaget Edblad.
Huset: Består av två huskroppar som förenas av en passage med inbyggd tvättstuga. Den första delen byggdes 1997, den andra 2003. Boytan är totalt 170 kvm.
Så skapar du ett enhetligt hem
-
Håll samman husets grundfärg och förändra med detaljer efter säsong.
-
Låt gärna samma material återkomma på flera ställen.
-
Knyt ihop ute och inne med stora fönster, tak utomhus, växter inne, och inredning i trädgården. Tänk lite tvärtom.
-
Använd mycket av det du gillar, i stället för att köpa lite av många olika saker. Det gäller både trädgårdsväxter och inredning.
-
Placera saker i grupp, i stället för att sprida ut dem.
Är det ett amerikanskt lakehouse? Eller kanske ett badhotell från förra sekelskiftet? Designerparet Cathrine och Hans Edblads hem i norra Roslagen låter sig inte riktigt kategoriseras. Det är ett hus som har vuxit fram ur skaparglädje och en växande familjs behov. För med tillskott på två barn, Leo, 8 år och Esther, 3 månader, har ledordet blivit flexibilitet. Och öppenhet.
– I framtiden kan vi sätta upp en vägg eller lägga på en övervåning, men så länge vi inte behöver fler rum så är det skönt att ha det öppet, säger Cathrine.
Hon har rätt. Känslan av rymd är slående i huset med utsikt över Ålands hav. Men så var det inte från början, när Hans köpte tomten på 1990-talet.
– Jag har alltid tyckt om tallar, klippor och hav. Det var det som lockade mig hit. Men tomten var helt igenvuxen och den lilla stugan saknade både vatten och toalett, säger han.
Började med ateljé
1997 byggde Hans, tillsammans med sin pappa, den första delen av huset: En ateljé med sovloft, ett litet kök och mulltoalett. Den lilla fristående verandan med tak byggdes tillsammans med första huset.
– Den är trevlig att sitta på. Särskilt varma kvällar eftersom det ofta fläktar där och är myggfritt, säger Hans.
När sedan Cathrine flyttade in och sonen Leo föddes började huset kännas trångt. Hans, som tycker om att lära sig nya saker, köpte ett ritprogram för datorn.
– Jag tänkte att det var ett bra sätt att lära mig att rita mitt eget hus. Men takstolstillverkaren har hjälpt mig att räkna, så att jag fick rätt styrka i dimensionerna, säger han.
Det blev ett hus med generösa, takförsedda trädäck som löper runt stora delar av byggnaden.
– Jag älskar att man kan gå ut på flera ställen. Och taken över trädäcken skyddar huset bra. Vi behöver inte kitta om fönstren eller måla om fasaden så ofta.
Nackdelen med taken är att de tar ljus. För att avhjälpa det har lanterniner byggts på båda huskropparna.
Alla fönster i huset, utom sex runda, är gamla återanvända. I den nya delen fyller de nästan en hel vägg.
Ateljén är kvar i den del av huset som byggdes först, men numera fungerar den även som sovrum. Rummet delas enkelt av med hjälp av två rullgardiner som dras ner.
– Det blir så otroligt mycket vägg av dem. Man märker, när man rullar upp dem igen, vilken skillnad det blir, säger Hans.
En annan praktisk lösning är skjutdörrarna som löper i två obrutna rader under snedtaken i ateljén. Breda hyllor bakom rymmer mängder av saker, samtidigt som de fördragna dörrarna ger ett lugnt och städat intryck.
Försöker hålla enhetlig stil
Golvytan i sovloftet har utökats och är numera gästrum.
Leo har flyttat in i det som tidigare var köket. Det som förenar de båda husen är en passage, en slags frihängande korridor, som även inrymmer en tvättstuga. Huset är i dag 170 kvadratmeter stort och har en atmosfär som känns enhetlig.
– Vi har försökt hålla en stil. Men jag tror att det skulle ha blivit något helt annat om vi hade byggt i dag. Det är roligt om man kan vara mer konsekvent i sitt formspråk, säger Hans.
Även utemiljön har intresserat paret, som bit för bit har mejslat fram den 1 750 kvadratmeter stora tomten ur granskog och sly.
– Jag har tagit ner ett hundratal träd. Men inga tallar, för de är heliga. De både skuggar och släpper igenom ljus och vi passade in huset efter dem. Vissa står för nära, så dem har vi satt vajrar på så att de inte ska falla ner på huset om det blir storm, säger Hans.
– Det händer att det blir saltstänk på rutorna när vinden friskar på. Men det är något man får ta med naturen så nära inpå knuten.
Av Eva Sjöblom Foto Christer Vallstrand