Femtiotalets tro på framtiden märks lika mycket på småhusen som i möbeldesignen. I stället för små stugliknande egnahemshus i trä vågar man nu bygga större och använda dyrare material, som tegel. Arkitekterna börjar ifrågasätta varför husen ska var så fyrkantiga och experimentera med att förskjuta huskroppar mot varandra så att husen blir asymmetriska. Den allt vanligare bilen får ett garage som ofta byggs ihop med bostadshuset. Och inomhus är det släta ytor som gäller, till exempel fanerdörrar av exotiska träslag som teak. Tapeterna är ljust grå med sobra mönster, ibland kombinerade med ljusa pasteller. Vill man behålla 50-talskänslan i ett hus finns det mycket att vara rädd om:
Ytterdörrar
ofta i fernissat trä med glas i form av romber eller fyrkanter. I stället för att byta ut en 50-talsdörr kan man komplettera med en innerdörr om man vill ha bättre isolering eller säkerhet.
Slanka smidesräcken
borsta och måla vid renovering.
Fönster
sexkantiga fönster, pivotfönster som vippar upp och blyinfattade fönster är tidstypiska detaljer.
Rött eller gult tegel
fasadmaterial som ofta också blandas med andra material. Tegelramar kring fönster markerar ytterligare de redan stora 50-talsfönstren. Även entrédörrar har ofta tegelomfattningar.
Kopparplåt
på stuprör, fönsterbleck och takkupor. Ny kopparplåt åldras inte på samma sätt som originalplåten.
Skåp och skåpinredningar
med släta dörrar i sovrum och med lutande skjutdörrar i köket. De är ofta praktiska och gediget byggda.
Beslag
på dörrar och fönster. Om de gamla är slitna går det att hitta nya i samma stil.
Trappräcken
i trä och stål. Alltid värda att bevara, de sätter stilen i ett 50-talshus.
Text Nina Sederholm Illustration Laila Reppen, ur boken "Så byggdes villan"